Hur påverkas offentligt upphandlade kontrakt av EU:s beslut om sanktioner mot Ryssland?

Under våren 2022 har EU beslutat om en rad olika sanktionspaket mot Ryssland med anledning av Rysslands invasion i Ukraina. Den 8 april 2022 beslutade EU om ett femte sanktionspaket som bland annat innebär ytterligare restriktioner avseende handel med Ryssland. Som ett led i detta utvidgas förteckningen över kontrollerade produkter som kan bidra till militära och tekniska förstärkningar i Ryssland eller utveckling av dess försvars- och säkerhetssektor och det införs begränsningar avseende varor för import och export, transaktioner, finansiering och ekonomiskt stöd m.m. Inom ramen för dessa sanktioner införs i förordningen även en ny artikel som tar sikte på offentligt upphandlade kontrakt.

Publicerat: 17 maj, 2022

EU:s beslut, fastställt genom förordning 2022/576, innebär förbud mot tilldelning och fortsatt fullgörande av offentliga kontrakt och koncessionskontrakt med Ryssland. De beslutade sanktionerna är bindande och ska tillämpas i samtliga EU:s medlemsstater för upphandlingar över tröskelvärdena. Förbudet att tilldela kontrakt gäller från och med den 9 april 2022 och förbudet att fullgöra kontrakt gäller från och med den 11 oktober 2022. Förbuden innebär enligt de nya sanktionerna att tilldelning och fortsatt fullgörande av offentliga kontrakt är förbjudet med;

i. ryska medborgare eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland,

ii. juridiska personer, enheter eller organ som till mer än 50 procent direkt eller indirekt ägs av en enhet som avses ovan under (i)

iii. fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av en enhet som avses i föregående punkter (i och ii ovan).

Motsvarande förbud gäller även leverantörer och underleverantör eller enheter vars kapacitet åberopas i upphandlingen, under förutsättning att de står för mer än 10 procent av kontraktets värde.

I förordningen anges möjlighet till undantag från förbudet, under förutsättning att behöriga myndigheter tillåtit tilldelning och fortsatt fullgörande av kontrakt. De undantag som följer av regleringen avser kontrakt inom bland annat kärnteknikområde, mellanstatliga rymdprojekt, kritisk teknik för övervakning av strålning i miljön samt produktion av medicinska radioisotoper eller liknande medicinska tillämpningar. Undantaget tillämpas även för köp av naturgas och olja, diplomatiska och konsulära representationer i Ryssland samt för sådana kontrakt som avser tillhandahållandet av strikt nödvändiga varor eller tjänster som endast kan tillhandahållas, eller som endast kan tillhandahållas i tillräcklig mängd, av de personer eller enheter som förbudet avser.

För att undantagen ska bli tillämpliga förutsätts att behöriga myndigheter tillåtit tilldelning eller fortsatt fullgörande av kontrakt. Medlemsstat som beslutar om sådana undantag ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om tillstånd som beviljas enligt regleringen inom två veckor från beviljandet.

Vad får regleringen för effekt i praktiken?

Rysslands pågående invasion har väckt många funderingar av moralisk och affärsmässig karaktär. Oavsett vilket perspektiv som anläggs på detta har det nu, genom EU:s beslut och aktuell reglering, blivit klart att upphandlande myndigheter och enheter åläggs ett ansvar att kontrollera huruvida ryska fysiska eller juridiska personer eller ryska ekonomiska intressen förekommer i såväl nya tilldelningar som i redan ingångna kontrakt.  För det fall sådana intressen eller personer förekommer nödgas upphandlande myndigheter eller enheter att agera för att tillse att kontrakten senast per den 10 oktober 2022 fasats ut. På motsvarande sätt måste anbudsgivare och leverantörer säkerställa sina respektive underleverantörsled för att tillse att bolaget inte träffas av sanktionerna.

Såväl politiker som näringslivet har uttryckt att denna nytillkomna reglering utgör en kraftfull signal mot Ryssland och Upphandlingsmyndigheten välkomnar att de nya sanktionerna särskilt adresserar offentlig upphandling. Upphandlingsmyndigheten anger att det för upphandlade myndigheter och enheter medför ett behov att inventera sina kontrakt och särskilt överväga huruvida ryska ekonomiska intressen aktualiseras eller kan komma att aktualiseras genom kontrakten i fråga. Det medför även frågor om upphandlande myndigheter ska utforma eventuella uteslutningsgrunder eller på annat sätt beakta desamma med hänvisning till sanktionsbestämmelserna i förordningen.

Den praktiska tillämpningen med anledning av regleringen kommer så småningom att utvecklas bland annat genom Upphandlingsmyndighetens vägledning beträffande hantering av offentliga kontrakt till följd av Rysslands invasion. Till dess uppmanas till försiktighet vid upphandling, tilldelning och ingående av kontrakt där ryska intressen kan aktualiseras.

Utifrån den situation vi har i dagsläget får det anses vara en god idé att såväl upphandlande organisationer som svenska företag som tilldelats offentligt upphandlade kontrakt vidtar vissa försiktighetsåtgärder. Beroende på typ av verksamhet och kontrakt som är aktuella kan givetvis dessa försiktighetsåtgärder variera till sin typ och omfattning. Om det råder stor osäkerhet eller om det finns misstankar om att det föreligger numera förbjudna kontraktskopplingar med Ryssland får det anses vara rimligt, och motiverat, att göra en systematisk genomgång och uppföljning av pågående kontrakt som är av sådan art. Detta för att på så vis särskilt kontrollera om det föreligger förhållanden som berörs av sanktionerna och därefter agera i enlighet med förordning 2022/576.

Artikeln är författad av advokat och delägare Christoffer Löfquist och biträdande jurist Aida Alić. 

 

Liknande artiklar

Offentlig upphandling, Offentliga affärer2022.06.28

Hur skyddar man affärshemligheter i en offentlig upphandling?

Handlingar som inkommer till en svensk myndighet är allmänna. Om man lämnar anbud i en upphandling är alltså anbudet en allmän handling. Betyder det att konkurrenterna kan få reda på alla affärshemligheter? Så är det naturligtvis inte men var går egentligen gränsen mellan offentlighetsprincipen och skyddet för de enskildas affärshemligheter och hur gör man för att skydda sina affärshemligheter när man deltar i en offentlig upphandling?

Offentlig upphandling2022.01.11

Foyen har framgångsrikt biträtt klient i Högsta förvaltningsdomstolen

Advokaterna Linnea Lindberg och Per-Ola Bergvist har framgångsrikt biträtt en av Foyens klienter i Högsta förvaltningsdomstolen. Målet rör avsaknad av en tydligt angiven takvolym i en offentlig upphandling av ramavtal med flera leverantörer. Dom meddelades måndagen den 10 januari 2022.

Offentlig upphandling, Offentliga affärer2021.05.18

Inget påtalande, ingen skada – HFD lägger större ansvar på leverantörer att påtala potentiella upphandlingsfel redan under anbudstiden

HFD har meddelat dom i två mål angående takvolym. Utöver takvolym berör även HFD något annat i dessa domar, nämligen en skyldighet för leverantörer att uppmärksamma upphandlingsfel redan under anbudstiden, med risk annars att felet inte kan göras gällande i en överprövning. HFD menar att leverantörer har att påtala fel för att begränsa sin skada. Våra jurister Anna Hagelberg och Johanna Hellström analyserar och sammanfattar domarna.

Fler nyheter