Person som skissar på en byggritning

HD förtydligar rågrannars klagorätt vid bygglov

Högsta domstolen (HD) meddelade den 7 december 2022 ett beslut (Ö 5766-21) som ytterligare förtydligar när rågrannar ges klagorätt avseende grannfastigheters bygglovsansökan. Omständigheterna var följande. En fastighetsägare ansökte om bygglov för ett upplag för schaktmassor. Den berörda fastigheten bestod av ett flertal friliggande områden, d.v.s. fastigheten var inte en geografisk enhet. Ägaren av en grannfastighet överklagade bygglovet som låg i anslutning till bygglovsfastigheten men inte till den friliggande del av fastigheten som bygglovsansökan avsåg.

Publicerat: 22 december, 2022

Enligt 42 § förvaltningslagen (2017:900) får ett beslut i ett förvaltningsärende överklagas av den som beslutet angår, om beslutet har gått denne emot. I rättspraxis har de fastighetsägare som gränsar till den fastighet som bygglovet avser (så kallade rågrannar) ansetts vara berörda i 42 § förvaltningslagens mening. Rågrannars klagorätt är långtgående och innefattar även de fall där åtgärden som getts bygglov ligger långt ifrån fastighetsgränsen. I rättsfallet RÅ 2005 ref. 36 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att principen om rågrannes klagorätt gäller oavsett hur långt det är mellan platsen där den sökta åtgärden ska vidtas och rågrannes fastighet eller bostad. Ett långt avstånd från fastighetsgränsen till åtgärden kan dock få stor betydelse vid den materiella prövningen av ärendet. Även nyttjanderättshavare, t.ex. en bonde som arrenderar en åker, kan åberopa principen om rågrannes klagorätt om området för nyttjanderätten gränsar till bygglovsfastigheten alternativt skiljs från denna enbart av en mindre väg.

Enligt HD är en typsituation där rågranneprincipen kan ifrågasättas är när bygglovsfastigheten består av två eller flera markområden som är åtskilda från varandra genom mark eller vatten som inte ingår i fastigheten. Ett bygglov som sökts för ett enstaka friliggande område har typiskt sett inte någon betydelse för en grannfastighet som enbart gränsar till annat friliggande område av bygglovsfastigheten. Enligt domstolen föreligger starka skäl för att principen om rågrannars klagorätt bör tillämpas som att varje friliggande område av fastigheten betraktas som en egen fastighet. Det leder till att en rågranne inte bör tillerkännas klagorätt om rågrannens fastighet gränsar till ett att annat friliggande område än för det område där bygglov söks. HD påpekar att en extensiv tillämpning av principen om rågrannars klagorätt kan komma i konflikt med grunderna för 42 § förvaltningslagen som i sin tur leder till omotiverade förseningar och fördyringar av byggprocessen.

Domstolen avslog överklagandet med motiveringen att den klagandes fastighet inte angränsande till den friliggande delen av sökandens fastighet som bygglovsansökan avsåg. Slutresultatet blev således ett avvisat överklagande av bygglovsbeslutet p.g.a. bristande klagorätt.

Det ska noteras att även om principen om rågrannars klagorätt inte är tillämpbar kan sådana grannfastigheter ändå anses vara berörda i 42 § förvaltningslagens mening. Detta kan t.ex. vara om det sökta bygglovet rör en åtgärd som påverkar vattennivåer på klagandens fastighet eller om åtgärden leder till förhöjda bullernivåer på den klagandes fastighet. Domstolen fann inget i målet som gav stöd för att sådan negativ omgivningspåverkan skulle uppstå på klagandens fastighet och någon klagorätt på den grunden medgavs därmed inte heller.

HD har således försökt förtydliga under vilka omständigheter som någon kan anses vara berörd vad gäller bygglov. Detta är ett välkommet avgörande som sannolikt leder till en effektivare bygglovsprocess.

Liknande artiklar

Bostadsområde med grön natur vid vattnet
Mark och miljö2023.01.18

Detaljplan stoppas på grund av bristande utredning av planens påverkan på mindre hackspett

I dom meddelad den 20 december 2022 i mål P 10706-21 prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om det beslutsunderlag som en kommun tagit fram under handläggningen av en detaljplan är tillräckligt för att bedöma förekomsten av mindre hackspett och vilka konsekvenser planens genomförande skulle få för arten. Domstolen finner att underlaget inte är tillräckligt för att avgöra förekomsten av mindre hackspett och hur arten kan påverkas av planens genomförande. Domstolen upphäver därför kommunens beslut om antagande av detaljplanen enligt plan- och bygglagen (PBL). MÖD gör även vissa principiellt intressanta uttalanden om tillämpningen av det nya störningsförbudet i 4 § 4 artskyddsförordningen (2007:845) (AF).

Gran i skogen med lite snö på
Mark och miljö2022.12.22

Är det riskfritt att hugga sin egen gran ur ett artskyddsperspektiv?

Nu när det lackar mot jul så har vissa kanske redan tagit in en gran i sitt hem eller, om man har den förmånen, spanat in vilken gran man avser att gå ut och hämta på ägorna när det är dags. Vi lämnar äganderätten och rätten att hämta en gran till andra att utreda och funderar i stället på om det kan finnas någon artskyddsproblematik med att hämta in en egen gran. Vad händer om man likt Musse Pigg skulle få med sig några djur hem med granen?

Ett hus under stjärnhimmel
Mark och miljö2022.12.20

Foyen har framgångsrikt företrätt meteoritupphittarna

Foyen har framgångsrikt företrätt meteoritupphittarna (svarandena) i en tvist i Uppsala tingsrätt som avsåg äganderätten till en upphittad meteorit.

Fler nyheter