Hem > Senaste nytt > Förlängd arbetstid för vattenverksamhet och slopande av förbudet mot nybyggnad av kärnkraftsreaktorer – nya lagförslag Ett kärnkraftverk

Förlängd arbetstid för vattenverksamhet och slopande av förbudet mot nybyggnad av kärnkraftsreaktorer – nya lagförslag

Regeringen kom tidigare i år med två förslag till lagstiftning inom miljöområdet. Dels rör det sig om propositionen prop. 2022/23:61 Ändrade bestämmelser om arbetstid för vattenverksamhet, dels om lagrådsremissen Ny kärnkraft för Sverige – ett första steg.

Publicerat: 18 september, 2023

Förslag om förlängd arbetstid för vattenverksamhet

Den längsta arbetstid som i dagsläget kan godkännas vid tillstånd till vattenverksamhet är tio år enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken (MB), men arbetstiden kan under vissa förutsättningar förlängas med högst tio år enligt 24 kap 2 § andra stycket MB. Om arbetstiden är längre än tio år och förutsättningar för förlängning ej finns måste ett nytt tillstånd sökas för det arbete som genomförs efter att den initiala tioårsperioden har löpt ut. Den nuvarande ordningen bedöms av regeringen som bristfällig då den innebär ett hinder mot att genomföra en samlad miljöprövning av verksamheter som redan vid tillfället för tillståndsansökan bedöms ha en arbetstid som överstiger tio år. Som exemplen på en sådan verksamhet nämns i propositionen Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, vilken även omfattade utbyggnad av en anläggning för grundvattenbortledning.

För att lösa problemet med begränsningen av arbetstiden föreslår regeringen i prop. 2022/23:61 Ändrade bestämmelser om arbetstid för vattenverksamhet från den 25 maj 2023 att det i undantagsfall ska gå att meddela arbetstid längre än tio år. Möjligheten att meddela längre arbetstid begränsas till verksamheter som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och där arbetena av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Enligt regeringens förslag ska dessa ändringar införas genom att 22 kap. 25 § andra stycket MB ges en ändrad lydelse.

Någon bortre gräns för vilken arbetstid som kan meddelas ska enligt förslaget inte finnas. Förslaget innehåller dock en bestämmelse om omprövning av tillståndsvillkor när arbetstiden överstiger 20 år. Enligt bestämmelsen måste en tillståndshavare till ett tillstånd till arbeten för vattenverksamhet med en arbetstid som har bestämts till över tjugo år, innan tjugo år har gått från det att tillståndet vunnit laga kraft, ansöka om omprövning av villkoren för de arbeten som ska genomföras mer än tjugo år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Genom denna bestämmelse, vilken införs genom en ny 24 kap. 13 a § MB, tillvaratas intresset av att kunna anpassa tillståndets villkor utifrån förändrade förhållanden, ny teknik och ny kunskap. En sådan omprövning ska sedan ske vart tjugonde år till dess att arbetstiden har löpt ut. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Förslag om slopande av förbudet mot nybyggnad av kärnkraftsreaktorer

I lagrådsremissen Ny kärnkraft för Sverige – ett första steg som regeringen överlämnade till Lagrådet den 8 juni 2023 föreslås lagändringar som ökar möjligheten till utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Som grund för regeringens förslag ligger det kraftigt ökade behovet av el från fossilfria källor, främst drivet av elektrifieringen av industrin och transportsektorn.

Regeringens förslag innebär att 17 kap. 6 a § MB, vilken utgör ett hinder mot utbyggnaden av kärnkraft, upphör att gälla vid utgången av december 2023. Bestämmelsen i 17 kap. 6 a § MB begränsar i nuläget möjligheten för regeringen att tillåta uppförande av nya kärnkraftsreaktorer till reaktorer avsedda att ersätta en reaktor som har varit i drift för att utvinna kärnenergi efter den 31 maj 2005 och som kommer att vara permanent stängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift. Vidare innebär bestämmelsen att kärnkraftsreaktorn endast får uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi. Bestämmelsen innebär således ett förbud mot att tillåta fler kärnkraftsreaktorer och andra lokaliseringar av reaktorer jämfört med vad som fanns den 31 maj 2005. Förslaget innebär inte någon förändring av tillåtlighets- och tillståndsprövningen för kärnkraftsreaktorer i övrigt, vilka även fortsättningsvis ska ske enligt miljöbalkens och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhets bestämmelser. I lagrådsremissen föreslås att den nya lagstiftningen ska börja gälla den 1 januari 2024.

I Lagrådets yttrande från den 20 juni 2023 över regeringen förslag framförs inga invändningar mot lagförslaget som sådant. Lagrådet påpekar dock att en ny ansökan om tillstånd för nya kärnkraftsreaktorer i praktiken inte kommer att bli aktuell innan ytterligare lagstiftnings- eller utredningsåtgärder är genomförda. Sådana åtgärder är enligt uppgifter från regeringen på gång. Strålsäkerhetsmyndigheten har i en färsk rapport – Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft (SSM2022-6007-7) från den 8 augusti 2023 – kommit med vissa inspel om hur ny kärnkraft skulle kunna hanteras. Fler förslag från regeringen om hur utbyggnaden av kärnkraften kan underlättas kan således väntas framöver.

Uppdatering oktober 2023:

Den 3 oktober 2023 presenterade regeringen sitt förslag till lagändringar för riksdagen genom propositionen prop. 2023/24:19 Ny kärnkraft för Sverige – ett första steg. De föreslagna lagändringarna i propositionen stämmer överens med dem som lades fram i lagrådsremissen som har beskrivits ovan.

Har du frågor om tillstånds- eller tillåtlighetsprövning av miljöfarlig verksamhet såsom kärnkraft eller om vattenverksamhet? Välkommen att kontakta oss på Foyen.

Artikeln författad av

Pia Pehrson, Advokat/partner

Johan Claesson Laakso, biträdande jurist

Liknande artiklar

Gruvor, Mark och miljö2024.06.05

Viktigt klargörande av gränsdragningen mellan statens och fastighetsägarens mineral

Det har länge framhållits att Norge har goda förutsättningar för att utnyttja de stora förekomsterna av mineral som finns i den norska naturen. Trots detta och ökat fokus på behovet av självförsörjning av kritiska mineral, har det gått lång tid mellan förverkligade gruvprojekt. En dom i Høyesterett (norska Högsta domstolen) nyligen klargör den viktiga gränsdragningen mellan statens och fastighetsägarens äganderätt till mineral.

Flygbild över grönskande skog
Mark och miljö2024.05.02

Reglerna om företags hållbarhetsrapportering utökas

Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

Fler nyheter