Förenklade regler i LOU – juridiska tjänster får direktupphandlas upp till 7,8 miljoner kronor

Från och med 1 februari 2022 gäller nya och förenklade regler för offentliga upphandlingar som inte omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv, det vill säga upphandlingar under EU:s tröskelvärden och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Publicerat: 8 september, 2022

Ett välkommet inslag är att reglerna inte skiljer sig åt mellan LOU och LUF. Bestämmelserna är införda i kapitel 19 och 19a i både LOU och LUF. Därav framgår att direktupphandlingsgränsen är 700 000 för LOU och 1,2 miljoner för LUF som huvudregel. När det gäller den typ av sociala och andra särskilda tjänster som uppräknats i en särskild bilaga till LOU och LUF – bl. a hälsovård, hotell och restaurangtjänster och juridiska tjänster – är direktupphandling tillåtet upp till ett gränsvärde som från den 1 februari 2022 bestämts till 7,8 mkr för upphandlare som följer LOU och 10,4 mkr enligt LUF. Beloppen torde gälla på årsbasis, med risk för att ett samlat behov under flera år som överskrider det gränsvärdet, medför upphandlingsplikt.

Såväl LOU som LUF har redan tidigare undantagit juridisk rådgivning från upphandlingsplikt i frågor som för juridisk rådgivning för biträde vid rättegång eller skiljeförfarande, eller situationer där det är mycket sannolikt att den fråga rådgivningen rör kommer bli föremål för tvist. Hur pass upphandlande myndigheter varit beredda att tolka den regeln mer eller mindre extensivt skiljer sig åt. Vissa har valt att göra ramavtalsupphandlingar av samtliga advokattjänster som även inkluderar biträde vid rättegång.

Det undantag som nu införts medför att varje separat operativ enhet nu har möjlighet att direktupphandla juridiska tjänster upp till det aktuella tröskelvärdet, huvudregeln är dock alltjämt att värdet ska uppskattas till det samlade behovet inom den upphandlande myndigheten. Vad som utgör en separat operativ enhet är svårt att ge ett entydigt svar på, lagstiftaren beskriver den separata operativa enheten som en självständig organisation inom en upphandlande myndighet. Enhetens självständighet i ekonomiskt hänseende synes vara avgörande, men det går inte att i nuläget uttala sig generellt om saken utan bedömningen måste baseras på faktiska omständigheter i det enskilda fallet. Det sagt så är beloppsgränsen så pass betydande att en förkrossande majoritet upphandlande myndigheter och enheter i Sverige normalt inte är i närheten av att överskrida den. I vart fall inte om de redan undantagna tjänsterna för biträde i rättegång räknas bort.

Hur advokattjänster får utövas är hårt reglerat både i lag och i vägledande regler om god advokatsed som advokatsamfundet själva utfärdar och tolkar, där överträdelser riskerar medföra uteslutning och i praktiken yrkesförbud. Det är en tjänst som i hög grad bygger på personligt förtroende men också integritet mot klienten. Vår bild har egentligen alltid varit att det måste vara ytterligt svårt att träffa rätt när advokattjänster handlas upp offentligt med i förväg uppställda tilldelningskriterier. Liksom det är ett egentligen för branschen främmande synsätt om vi ska kunna påräkna eller till och med kräva avrop under ett ramavtal om inte det personliga förtroendet från klienten finns där i botten. På så vis välkomnar vi att LOU med den här reformen anpassat sig till EU:s upphandlingsdirektiv i stället för att som tidigare välja en hårdare reglering än vad som följer av dessa. Det medför också att något hinder för att söka rådgivning i tidiga skeden för att förebygga eller förekomma tvister inte heller föreligger längre för en upphandlande myndighet eller enhet som står utan formellt avtal med någon eller några advokatfirmor som handlats upp offentligt.

Det är en allmän grundsats inom advokatkåren att man ska uppträda sakligt och korrekt för att åtnjuta sin klients förtroende. Med den införda ändringen har den upphandlande myndigheten möjlighet att bygga just det personliga förtroendet till sin juridiske rådgivare, men även att utkräva ansvar. En klient som är missnöjd med sin advokat har en oinskränkt rättighet att byta rådgivare, en rättighet som kanhända inte upplevs som lika självklar när myndigheten är formellt bunden av ett upphandlat ramavtal.

EU:s upphandlingsdirektiv och dess motsvarighet i LOU och LUF har genom åren gått mot en ökad reglering och successivt minskad rörelsefrihet för upphandlande myndigheter och enheter. Den här beskrivna reformen utgör dock ett betydande undantag från detta som vi välkomnar och som förenklar betydligt för det offentliga genom att få närhet till juridisk rådgivning när behov uppstår på i princip samma villkor som gäller för näringslivet.

Vi har med anledning av regeländringen satt ihop en föreläsning som närmare behandlar ändringarna och vilka fördelar de för med sig. Skulle ni vara intresserade av en sådan föreläsning, speciellt anpassad till er organisation, så är ni varmt välkomna att höra av er till oss.

Vi ser fram emot att besöka er på er hemmaplan!

Liknande artiklar

Offentlig upphandling, Offentliga affärer2022.09.09

LOU eller LUF – vad händer om myndigheten väljer fel?

En leverantör begärde överprövning av en upphandling bland annat på grund av att den upphandlande myndigheten tillämpat lagen om offentlig upphandling (”LOU”) i stället för lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”). Men vad händer egentligen om en upphandlande myndighet tillämpar fel lag vid upphandling? Alexandra Lindberg besvarar och förklarar detta.

Offentlig upphandling, Offentliga affärer2022.06.28

Hur skyddar man affärshemligheter i en offentlig upphandling?

Handlingar som inkommer till en svensk myndighet är allmänna. Om man lämnar anbud i en upphandling är alltså anbudet en allmän handling. Betyder det att konkurrenterna kan få reda på alla affärshemligheter? Så är det naturligtvis inte men var går egentligen gränsen mellan offentlighetsprincipen och skyddet för de enskildas affärshemligheter och hur gör man för att skydda sina affärshemligheter när man deltar i en offentlig upphandling?

Offentliga affärer2022.06.18

Nu är det dags igen – den 1 juli får vi ännu fler nya upphandlingsregler

1 februari 2022 fick vi nya regler för upphandlingar utanför det direktivstyrda området, dvs. upphandlingar under de så kallade tröskelvärdena och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster eller B-tjänster (däribland advokattjänster). Den 1 juli 2022 kommer vi nu att få nya regler avseende överprövningar. Advokat Ann Garmland berättar här i korthet vad de nya reglerna innebär.

Fler nyheter