I promemorian anförs att förväntad befolkningsökning, lågt bostadsbyggande de senaste åren samt det mycket stora antalet asylsökande 2015 ger upphov till ett behov av bostäder som är större än man varit i närheten av på många år. Behovet beräknas inte kunna tillgodoses enbart genom ordinarie plan- och byggprocesser inom rimlig tid. Ett snabbare alternativ för ändamålet är uppförande av bostäder med stöd av tidsbegränsade bygglov. Enligt gällande praxis krävs emellertid för ett sådant lov att behovet av bostäder är tillfälligt. I regeringens förslag tas det kravet bort och det avgörande kravet för bygglov blir istället att byggnaden är flyttbar. Regeringen förväntar sig att de förenklade reglerna ska öka intresset att bygga bostäder med tidsbegränsade bygglov som under en begränsad tid kan fungera som komplement till permanenta bostäder.
Trots att begreppet ”flyttbar” står i centrum i det nya förslaget saknas en definition av begreppet, vilket ger en oförutsägbarhet om vad förslaget kan komma att omfatta. De flesta byggnader går ju att flytta, bara man har resurser, rätt utrustning och maskiner för det. Avsaknaden av definition blir således ett problem ur rättssäkerhetssynpunkt.
Tidsbegränsat bygglov för flyttbara bostäder ska enligt förslaget kunna ges även om förutsättningar för permanent lov är uppfyllda, något som gällande bestämmelser inte ger utrymme för. Förslaget är vidare tänkt ge möjlighet till en mer effektiv markanvändning för kommuner. Hänsynsregler och dispenser m.m. enligt miljöbalken samt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken föreslås inte förändras.
I promemorian föreslås vidare att undantag ska kunna göras från byggnaders utformningskrav som regleras i 8 kap. PBL. Detta motiveras med att bostäderna då lättare blir kostnadseffektiva och möjliga att standardisera, vilket förutsätter flexibilitet gällande disponering av byggnadernas ytor. Krav på tillgänglighet ska därför inte behöva uppfyllas i samma utsträckning som nuvarande tidsbegränsade och permanenta bygglov kräver. Lagar om lägenhetsskick vid tillträde och lägsta boendestandard i jordabalken 12 kap. 9 och 18 a §§ samt bestämmelser om skydd mot olägenheter för människors hälsa i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (se t.ex. 33 och 35 §§) ska dock inte påverkas. Att bostäderna undantas från utformningskrav motiveras av regeringen vara acceptabelt då reglerna enbart är tänkta gälla under begränsad tid, samt att bostäderna endast är avsedda att användas som komplement till permanent byggnation.
Med detta förhållningssätt frångår regeringen sin tidigare strikta linje och arbete för tillgänglighet för personer med funktionshinder samt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Så sent som 2011 ändrades PBL för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Prövning av tillgängligheten för personer med funktionshinder infördes som en del i bygglovsansökningar i kommunernas byggnadsnämnder. Utformningskraven för tillgänglighet specificerades samtidigt i PBF. Genom det aktuella förslaget kan kommunerna bortse från utformningskraven, vilket kan leda till att de flyttbara bostäderna utformas på ett sätt som innebär att de inte kan anses vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Då definitionen av ”flyttbar” är oklar kan lagförslaget innebära ett rejält avsteg från strävan mot det tidigare enligt regeringen viktiga målet att ha ett samhälle som är tillgängligt för alla.
Det nya tidsbegränsade bygglovet för flyttbara bostäder är tänkt kunna ges för högst 10 år, men genom förlängning kunna gälla maximalt 15 år.
Författningsändringarna är tänkta träda i kraft den 1 juli 2017 och upphöra den 1 juli 2023.
Har Du frågor om bygglov och detaljplaner?
Kontakta:
Pia Pehrson, advokat och partner
pia.pehrson@foyen.se
Karin Höglund, biträdande jurist
karin.hoglund@foyen.se
