Bedrägerier av alla dess slag stod under 2020 för 14 %[1] av alla anmälda brott och under första halvåret 2021 anmäldes hela 96 900[2] bedrägeribrott till polisen. Det är fler än vad man kanske tror. Men faktum är att både privatpersoner och företag dagligen utsätts för försök till bedrägeri. Det kan röra sig om e-postmeddelanden om att ni vunnit 1 miljon kronor om ni bara identifierar er med bank-id, någon som vill att ni ska lämna ut konto- och kortuppgifter, eller telefonförsäljare som ska hjälpa er att ”dra ner” era mobilkostnader.
I denna artikel ska vi kortfattat gå igenom ett av de vanligaste bedrägeribrotten gentemot företagare, nämligen fakturabedrägeri. Vi kommer att gå igenom vad fakturabedrägeri är, hur de kan gå till, vad ni ska göra om ni drabbats och hur ni kan arbeta förebyggande.
Vad är fakturabedrägeri?
Fakturabedrägeri tar sikte på de olika sätt som en bedragare försöker lura till sig pengar på genom att skicka ut falska fakturor, så kallade bluffakturor, eller andra betalningsuppmaningar avseende tjänster eller varor som inte finns alternativt som inte beställts eller avtalats om. Mottagandet av bluffakturan kan ha förgåtts av en påstridig telefonförsäljare eller annan typ av kontakt med bedragaren, men kan även komma helt oannonserat utan någon tidigare kontakt.
I vissa fall är avsändaren någon helt okänd och så även innehållet i fakturan. I andra fall utger sig bedragaren för att vara någon annan, exempelvis en känd leverantör som företaget arbetar med, och skickar då en faktura i leverantörens namn men med modifierade betaluppgifter. I många fall ser fakturan riktig ut, och det kan vara svårt att upptäcka att felaktiga uppgifter är inlagda förens transaktionen redan är genomförd och pengarna har ”försvunnit”.
Hur går bedrägeriet till?
Bedragare arbetar på många olika sätt och det kan vara svårt att upptäcka att en faktura är förfalskad/förvanskad och att små ändringar av vissa uppgifter skett.
Det kan bland annat ske via telefon, e-post eller brev. Ofta ligger fokus på att det är viktigt att betalningen sker så snabbt som möjligt, gärna direkt, ibland även med hot om inkasso eller att ärendet ska överlämnas till Kronofogden. Denna metod används för att sätta er ur balans för att ni inte ska hinna tänka ett extra varv vad ni faktiskt betalar, till vem ni betalar och vilka konsekvenser det kan få.
Som nämnt under avsnittet ”Vad är fakturabedrägeri?” framgick kort två exempel på olika typer av fakturabedrägeri som nedan ska belysas närmare.
Fakturor från okända avsändare
Ett sätt för bedragare att arbeta är att skicka ut bluffakturor från olika företag med krav på betalning. Det kan avse fakturor från företag som mottagaren aldrig hört talas om eller förväntar sig få en faktura från. Dessa fakturor är, i jämförelse med nedan typ av fakturor (fakturor från ”kända” avsändare), enklare att väja för då mottagaren inte förväntat sig att få något från fakturaavsändaren och heller inte känner igen avsändaren. I tider av stress är det dock lätt att fakturor som dessa ändock betalas till bedragaren.
Tips för att undvika att betala en bluffaktura är att kontrollera vilken e-postadress eller avsändare som skickat fakturan, är det en känd leverantör som skickat fakturan eller något som ser suspekt ut? Även en snabb kontroll av språket kan hjälpa er undan en bluffaktura. Är språket korrekt, eller finns det felaktiga översättningar som fått konstig innebörd? Sådana små kontroller kan ofta hjälpa er upptäcka bedrägeriet och hindra att pengar betalas.
Fakturor från kända avsändare
En annan typ av bedrägeri är när betalning skett till någon som mottagaren trott varit korrekt. Med ”känd” avsändare avses då en faktura, som exempelvis anlänt via e-post, som ser ut att komma från en känd leverantör och avse betalning för varor eller tjänster som faktiskt beställts men att någon detalj i e-postadressen och fakturan har ändrats och att betalningen i stället går till bedragaren.
Exempelvis kanske ni löpande köper varor från Bolag 1 och där fakturor kommer en gång i månaden från e-postadressen fakturor@bolag1.se. En bedragare av detta slag skulle då kunna skicka en faktura från e-postadressen fakturor@bolag1.com, fakturor@bolaget1.se eller liknande. Allt för att missleda er att tro att det kommer från korrekt avsändare. Vi har sett fall där fakturamottagare har haft långa dialoger med fakturaavsändaren (i själva verket bedragaren) och att de därvid kan ha enats om och utfört en betalning. Bedragaren prutar gärna bara betalning sker skyndsamt.
Då dessa bedragare oftast systematiskt inriktar sig mot ett specifikt bolag, kan namn, kontaktuppgifter, layout på e-post, fakturor etc. se mycket trovärdiga och autentiska ut. Därför kan det vara svårt att upptäcka bluffakturor som dessa.
Vad ska ni göra om ni utsatts för bedrägeri?
Om ni inte betalat bluffakturan
Om ni fått en bluffaktura skickad till er och inte betalat den, ska ni så fort som möjligt bestrida den till avsändaren av fakturan. Ni bestrider genom att meddela, helst i skrift, vilken faktura det gäller och varför ni bestriden den. Exempelvis ”Vi bestrider betalningsansvar, detta då vi ej ingått något avtal med er”, eller ”Vi bestrider betalningsansvar, vi har ej beställt några varor eller tjänster från er”.
För att undvika att fler drabbas eller att fler försök riktas mot er, kan ni kontakta Svensk Handel så de kan sätta upp bolaget på sin varningslista och ni bör även polisanmäla händelsen. Om ni drabbats, är sannolikheten att även andra drabbats av liknande försök från samma bedragare stor.
Om ni har betalat bluffakturan
Om ni gjort en felaktig betalning, bör ni så fort som möjligt kontakta banken. Om transaktionen ännu inte gått igenom, kan den i bästa fall stoppa transaktionen och hindra att pengarna överförs till bedragaren.
Har pengarna redan överförts ska ni direkt kontakta polisen och anmäla händelsen. När ni polisanmäler händelsen ska ni förse polisen med så mycket material som möjligt, exempelvis eventuell korrespondens ni haft med bedragaren, bluffakturan, de kontaktuppgifter ni har till bedragaren och en sammanställning på hur bedrägeriet gått till. Ju mer relevant material ni förser polisen med, desto troligare är det att de kan komma åt bedragarna. Spara allt material, det kan vara bevisning som kan bli avgörande för frågan om ni får tillbaka era pengar eller inte.
Vad kan ni tänka på i framtiden för att undvika bedrägerier?
Var uppmärksamma. Blir ni kontaktade på ett märkligt sätt av en leverantör eller någon annan som påstår sig ha sänt fakturor som ska betalas av er, tänk till ett extra varv. Har ni beställt något? Verkar det vara något konstigt med e-postadressen eller e-postmeddelandet, innehållet eller fakturan i övrigt? Var särskilt uppmärksam på utländska relationer. De eventuella tidskrav som framgår av fakturan eller annars av korrespondensen med bedragaren om att betalning måste ske snabbt är endast ett sätt att stressa er till att betala utan att tänka efter. Det är i de allra flesta fall aldrig så pass bråttom att en betalning måste ske inom några minuter/timmar. Är ni osäkra, ring upp personen eller företaget som påstås ha ställt ut fakturan och dubbelkolla, framför allt när det gäller större summor. När ni ringer, använd nummer som ni själva har eller tar fram, använd inte automatiskt det som står på fakturan.
Som företagare ska man alltid vara vaksam när man får eller ska skicka information från eller till externa parter, inte bara avseende betalningar av fakturor utan även hantering av annan information som kan anses känsliga uppgifter, exempelvis personuppgifter.
Ett tips är även att ta för vana att sammanställa information om leverantörers betaluppgifter, och kontaktuppgifter så detta finns nära till hands för de personer i företaget som ska betala fakturor. På detta vis kan ni vara mer säkra på att ni har korrekta uppgifter, för att kunna dubbelkolla mot en eventuell bluffaktura. Bra arbetsrutiner kan även säkra upp under perioder som exempelvis sommarsemestern när bedragare tenderar vara mer aktiva för att sikta in sig mot vikarier, som i många fall inte har samma kännedom om leverantörer som ordinarie anställda.
Bedragare använder många fula knep vid fakturabedrägeri, särskilt via telefon. Ett jakande svar avseende ditt eller företagets namn kan sedan klippas in som ett jakade svar vid ingående av avtal. Har ni möjlighet att spela in okända samtal, gör det. Ringer någon via telefon och försöker få ut uppgifter eller sälja varor eller tjänster som inte är av intresse, avsluta samtalet. Det är den enklaste åtgärden att minimera risken för att ingå avtal.
Är ni osäkra på ett företag, kolla igenom de varningslistor som olika institut tagit fram, exempelvis Svensk handels varningslista.
Har ni blivit utsatt för fakturabedrägeri och behöver hjälp, eller slutar inte eventuella påtryckningar från bedragaren? Tveka inte på att höra av er till oss på Foyen.
[1] Statistik utifrån brottstyper – Brottsförebyggande rådet (bra.se)
[2]https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70ee7c/1626334927791/Sammanfattning_anmalda_prel_halvar_2021.pdf
