Brukningsvärd jordbruksmark – ett hinder för vindkraft, solcellsparker och en fossilfri klimatomställning?

Energikrisens verkningar blir mer kännbara för varje dag, inte minst när vi nu går mot vinter och kyla. Av regeringsförklaringen den 18 oktober 2022 tydliggörs att energipolitikens mål är att Sverige går från hotande elunderskott till ett överflöd på fossilfri el. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet behövs, det gäller även vindkraft och solkraft. De bäst lämpade områdena för framtida solcellsparker i södra Sverige utgörs av jordbruksmark vilket innebär att olika intressen om markens användning måste samexistera.

Publicerat: 10 november, 2022

Artikeln uppdaterad 2022-11-25

Brukningsvärd jordbruksmark är idag skyddad mot exploatering genom 3 kap. 4 § Miljöbalken (1998:808) (MB). Av bestämmelsen framgår att jordbruk är av nationell betydelse och att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Dessutom ska behovet inte kunna tillgodoses genom att annan mark än den brukningsvärda jordbruksmaken tas i anspråk på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt.

Taxerad lantbruksenhet – inte längre avgörande

För att bestämmelsen skulle aktualiseras krävdes tidigare att fastigheten var taxerad som lantbruksenhet. I praxis har dock skett en förändring som innebär att fastighetstaxeringen inte ensamt ska ligga till grund för bedömningen. En motsatt ordning skulle enligt praxis strida mot bestämmelsens syfte.

Brukningsvärd jordbruksmark

Den jordbruksmark som ska skyddas måste vara brukningsvärd. Enligt prop. 1985/86:3 ska marken anses vara brukningsvärd om den med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämplig för jordbruksproduktion. Vid bedömningen om så är fallet ska hänsyn tas till möjligheten att sambruka marken med annan jordbruksmark i området, markytans storlek, hur marken används och tidigare har använts.

Det har även tydliggjorts i praxis att jordbruksmarken endast är skyddad av 3 kap. 4 MB om den faktiskt är lämpad för jordbruksproduktion och att det åligger sökanden att visa motsatsen om ianspråktagandet saknar stöd i översiktsplan.

Faktisk användning som jordbruksmark har i praxis underordnats den rättsligt fastställda användningen, allmän platsmark, i en lagakraftvunnen detaljplan eftersom en prövning mot bland annat MB:s hushållningsbestämmelser redan skett i samband med planläggningen.

Tillgodose väsentliga samhällsintressen

Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I prop. 1985/86:3 anges att bl.a. intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra och att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem utgör väsentliga samhällsintressen.

I praxis har exempelvis utbyggnad av vindkrafts- och solenergianläggningar ansetts utgöra väsentliga samhällsintressen eftersom det kan bidra till uppnåendet av miljöbalkens mål om en hållbar utveckling och internationella miljömålsättningar. Vidare har industriändamål ansetts utgöra ett väsentligt samhällsintresse i situationer då det finns ett stort behov av planlagd mark för detta. Koppling till redan befintlig infrastruktur, att exploateringen är en utökning av ett redan befintligt industriområde och förtätning av bebyggelse har utgjort bidragande orsaker till att exploateringarna godkänts.

Byggnation av ett enbostadshus och garage har däremot inte ansetts utgöra ett väsentligt samhällsintresse.

Alternativ lokalisering

Det ska även vara utrett att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det framgår av ovan nämnt förarbete att en alternativ lokalisering anses vara möjlig om exploateringsföretaget är fullt godtagbart från samhällsbyggnadssynpunkt, tekniskt och funktionellt lämpligt samt ekonomiskt rimligt. Vidare anges att om lokaliseringsförslagen endast består av antingen skyddad jordbruksmark eller skogsmark ska marken med bästa biologiska produktionsförmågan undvikas. Praxis har tydliggjort att lokaliseringskravet inte kan anses vara uppfyllt om sökanden inte visat någon bedömning av möjligheten att förlägga bebyggelsen eller verksamheten på annan plats än brukningsvärd jordbruksmark.

Vikten av en väl genomförd lokaliseringsutredning bekräftas av två färska avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) den 22 november 2022. I avgörandena (M 1026-22 och M 15064-21) har MÖD bedömt att 3 kap. 4 § MB utgör ett hinder för etablering av solcellsparker på brukningsvärd jordbruksmark. Avgörande i båda målen var frågan om utredning om alternativ lokalisering där MÖD framhåller att kravet på utredning av alternativa lokaliseringar måste avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det är först när en sökande kan visa att det inte finns alternativa lokaliseringar som är fullt godtagbara från samhällsbyggnadssynpunkt som brukningsbar jordbruksmark får tas i anspråk. I fall av de aktuella slaget är det inte tillräckligt att begränsa utredningen till tillgänglig mark på en viss fastighet. Eftersom alternativa lokaliseringar utanför sökandens fastighet inte lagts fram i något av målen var utredningskravet inte uppfyllt. Av intresse är även att MÖD i domskälen konstaterar dels att uppförande av solkraftsanläggningar innebär att mark tas i anspråk på ett varaktigt sätt och att möjligheten att senare återställa marken inte förändrar den bedömningen, dels att 3 och 4 kap. MB ska tillämpas utan begränsning vid prövningen av en verksamhet som har anmälts för samråd enligt 12 kap. 6 § MB.

Det sistnämnda är särskilt intressant sett i ljuset av ett avgörande från Mark- och miljödomstolen i Växjö så sent som den 31 oktober 2022 (M 2479-22) rörande etablering av en solcellspark på brukningsvärd jordbruksmark i Helsingborg. I målet kommer domstolen fram till att ett samråd enligt 12 kap. 6 § MB, som är ett krav för icke tillståndspliktiga verksamheter av det slag som solcellsparker utgör, inte innebär att en fullständig tillåtlighetsbedömning enligt MB ska göras utan endast ska avse skador på naturmiljön. Att då ta hänsyn till att verksamheten kan innebära påverkan på hushållning med jordbruksmark, såsom länsstyrelsen gjort, saknar laglig grund. Domstolen upphävde därför länsstyrelsens beslut. Domen är överklagad och det vore mycket intressant om målet togs upp till prövning av MÖD. Det finns ganska mycket som talar för att prövningstillstånd borde medges.

Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis kan konstateras att brukningsvärd jordbruksmark åtnjuter ett starkt skydd eftersom en rad olika krav måste uppfyllas för att en exploatering ska komma till stånd. Brukningsvärd jordbruksmark har en stark ställning i den avvägning som ska göras och hindrar ofta möjligheter till etablering av bl.a. boende, industri och produktion av vindkraft, solenergi och annan fossilfri energi.

Utifrån rådande energikris och regeringens energipolitiska mål är det önskvärt att möjligheterna till produktion av fossilfri energiproduktion tillmäts större betydelse vid den avvägning som ska göras. Antingen så att fossilfri energiproduktion ges företräde eller att möjligheterna till samexistens utnyttjas i större utsträckning.

Med hänsyn till de mycket begränsade alternativredovisningarna i målen i MÖD den 22 november 2022 sattes en avvägning mellan intresset av fossilfri energiproduktion och bevarandet av brukningsvärd jordbruksmark inte på sin spets. Vi får således invänta ytterligare prövningar innan rättsläget kan klarna. Det som dock kan konstateras utifrån MÖD:s senaste avgöranden är att etablering av en solcellsanläggning innebär ett varaktigt ianspråktagande av marken och att en senare återställning av marken inte förändrar den bedömningen, något som är ett krav för att förbudet i 3 kap. 4 § miljöbalken ska aktualiseras.

Har du frågor om vindkraft, solceller och jordbruksmark? Eller frågor om tillståndsprövning? Välkommen att kontakta oss på Foyen.

Liknande artiklar

Flera vindkraftverk
Mark och miljö2022.11.25

Nytt avgörande från MÖD: Ingen påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö av vindkraftspark

I dom meddelad den 2 november 2022 i mål nr M 11168-21 prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om den visuella påverkan från ytterligare fem vindkraftverk (sju vindkraftverk hade redan erhållit tillstånd i underinstanserna) skulle innebära påtaglig skada på det närbelägna området av riksintresse för kulturmiljövården. Domstolen befäster genom sin dom tidigare praxis enligt vilken en större grad av redan existerande modern samhällsutbyggnad i anslutning till riksintresset resulterar i en mildare skadebedömning, medan ett mer isolerat och orört landskap innebär en strängare bedömning.

Vindkraft ovanifrån
Mark och miljö2022.11.15

Regeringen får inte fastna i nya utredningsträsk när det gäller tillståndsprocesser

Enligt Tidöavtalet ska miljöprocesserna bli mer flexibla, effektiva och förutsägbara. Samtidigt ska statens synpunkter samordnas via färre myndigheter. Det här är välkomna besked. Krångliga och långdragna tillståndsprocesser leder idag till att investerare väljer andra länder än Sverige för sina projekt. Därmed går arbetstillfällen förlorade samtidigt som projekt för grön omställning försenas eller rent av rinner ut i sanden. Lägg därtill att Sverige riskerar att hamna på efterkälken och fastna i en beroendeställning när det gäller utvinning av den nya tidens guld – metaller som används i ny teknik för till exempel batteritillverkning.

Vindkraft
Mark och miljö2022.11.11

Foyen Advokatfirma har företrätt Eolus Vind AB

Foyen har framgångsrikt företrätt Eolus Vind genom Siggebohyttan Vindpark AB i Mark- och miljööverdomstolen där bolaget nu fått fullt bifall till sitt överklagande och fått tillstånd att anlägga en vindkraftpark i Lindesbergs kommun, Örebro län. Domstolen tog ställning till avvägningar mellan förnybar energi och påverkan på kulturmiljövärden.

Fler nyheter