Färgglad sekelskiftesbyggnad

Behövs det fler bostadsformer?

Som bekant finns i idag fyra lagreglerade former för boende i Sverige, nämligen äganderätt, hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. De olika formerna fyller olika funktioner på bostadsmarknaden och kan komplettera varandra genom konjunkturcykler.

Publicerat: 2 juni, 2023

Utöver de nämnda lagreglerade boendeformerna finns flera privata initiativ som är avtalsbaserade i den meningen att det saknas en sammanhållande lagstiftning som etablerar alternativet ifråga. Som exempel kan nämnas ”OBOS Deläga” (som kortfattat innebär att den boende förvärvar en andel av bostaden av OBOS med samäganderätt och med löfte om att få förvärva ytterligare andelar i framtiden) och ”Andelsägarmetoden” (som kortfattat innebär att den boende förvärvar en andel av en näringsfastighet och samtidigt erhåller dispositionsrätt till en lägenhet. Gemensamt för båda exemplen är att de vilar på avtalsrättslig grund och inte är lagreglerade.

Vid regeringssammanträdet den 11 maj 2023 beslutades det att uppdra åt en särskild utredare att överväga en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder (Kommittédirektiv 2023:62). Syftet med utredningen angavs vara att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024.

Vi kan konstatera att regeringens direktivet är mycket tydligt i sin ambition. Utredare ska bland annat föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera samt ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas.

Inom ramen för vår rådgivning i branschen ser vi fördelar med en ökad flora av boendeformer på marknaden och vi välkomnar utredningen av det skälet. Fler boendeformer ger helt enkelt ökade möjligheter att påverka segregation och andra sociala frågor i bostadsområden och även ökade möjligheter att anpassa marknadserbjudandet vid en vikande marknad för att inte tappa mer fart än nödvändigt vid en lågkonjunktur. Vi ser klara fördelar med ett lagstiftningsinitiativ jämfört med privata avtalsbaserade lösningar. Inom ramen för utredningen kommer yttranden att inhämtas från berörda företag och organisationer och vi uppmanar branschen att ta tillfället i akt att påverka lagstiftningen i den riktning man önskar.

Artikeln är författade av delägare och advokat Henrik Ståhlberg och är även publicerad i Fastighetsvärlden.

Liknande artiklar

lantmäteri sverige
Fastighet2024.04.04

Kan lantmäterimyndigheternas organisation förbättras?

Det finns 40 kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige, bl.a. i Stockholm, Malmö, Nacka, Västerås och Östersund. De kommunala lantmäterimyndigheterna ansvarar för lantmäteriförrättningar och bildande av samfällighetsföreningar inom sina respektive kommuner, och handlägger således t.ex. ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering. För de kommuner i landet som inte har en kommunal lantmäterimyndighet handläggs motsvarande ärenden av det statliga Lantmäteriet. Syftet med att möjliggöra kommunala lantmäterimyndigheter var bl.a. att samordna fastighetsbildning med plan- och byggprocessen och därigenom åstadkomma en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess.

Om Foyen2024.03.28

Foyen topprankas för åttonde året i rad

Legal 500 rankar årligen världens främsta advokater och advokatbyråer. Det Londonbaserade rankinginstitutet är erkänt som världens största juridiska guide vars underlag bygger på fler än 300 000 intervjuer och uteslutande baseras på meriter.

Affärsman skyddar personuppgifter på bärbar dator
Tvistlösning2024.02.14

(Editions)plikten framför allt – en avvägning mellan personlig integritet och rätten till edition

När dataskyddsförordningen, eller den numera välkända förkortningen GDPR, kommer på tal möts vi jurister inte sällan av en viss uppgivenhet. Ibland ren och skär irritation. Sanningen är den att de integritetsskyddsåtgärder som lagen påkallar oftast ses som ännu ett hinder att överbrygga i verksamheten. Så även ibland för processjuristen inom ramen i en tvistemålsprocess.

Fler nyheter