De arbetsrättsliga bestämmelserna vid byggprojekt utgår från byggherrens arbetsmiljöansvar och definitionen av vem som är byggherre är därför väsentlig. Arbetsmiljölagen (AML) och dess föreskrifter använder dock inte begreppet byggherre, istället används formuleringen ”den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete”. Anledningen till att begreppet Byggherre inte används är för att undvika sammanblandning med begreppets användning i plan- och bygglagen. Bedömningen baseras inte enbart på vem som fysiskt utför det hela och som direkt står för kostnaderna, utan dessa faktorer måste sammanvägas med vem som egentligen har bett om att byggnationen ska utföras och vem som i slutändan ”tjänar” på den. I många fall är det enkelt att avgöra men ibland kan det bli tolkningar avseende vem eller vilka som kan anses vara ”den som låter utföra”. För att underlätta läsandet kommer vi här att använda ordet byggherre.
Byggherren är ytterst ansvarig för att se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas, under såväl byggskedet som det framtida brukandet, och detta ansvar åligger byggherren under varje skede av planeringen och projekteringen av arbetet, 3 kap. 6 § p 1 AML. Enligt 3 kap. 6 § p 2 – 3 AML ansvarar Byggherren för att utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet samt för själva utförandet av arbetet, dessa brukar förkortas som BAS-P och BAS-U. Vidare reglering för BAS uppgifter framgår av 3 kap. 7 a § och 7 b § AML och ytterligare reglering kring vilken utbildning/kunskap som krävs samt deras arbetsuppgifter framgår av AFS 1999:3.
Byggherren kan utse sig själv eller någon annan till BAS. Det är dock viktigt att notera att även om någon annan än byggherren utsetts till BAS befrias inte Byggherren från ansvar för sådana arbetsuppgifter som åligger en BAS. Byggherren har på så sätt ett så kallat backup-ansvar.
BAS kan vara antingen en fysisk eller juridisk person, men den som utses till BAS måste dock själv ha eller förfoga över personer som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en BAS enligt AML och AFS 1999:3.
I fråga om kompetens anges i lagen att en samordnare ska vara lämplig, några formella krav uppställs inte. Det ligger emellertid i sakens natur att den som anförtros uppgiften som byggarbetsmiljösamordnare själv ska äga eller ha tillgång till tillräcklig kännedom om byggnadsarbete och erforderlig kompetens i arbetsmiljöfrågor. Kraven kan alltså ändras utifrån komplexiteten av projektet för vem som är lämplig. Kravet på lämplighet gäller även den som utser sig själv till BAS.
Det får endast finnas en (1) BAS-P och en (1) BAS-U vid varje givet tillfälle i projektet.
Det finns även krav på Byggherren vad gäller utformningen av byggnationen om det är så att byggnationen senare ska vara en arbetsplats. Detta regleras i föreskrifterna avseende arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.
BAS-P – vad ska beaktas?
Enligt 3 kap. 7 a § AML ska BAS-P samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler, som dessutom måste följas under varje skede av planeringen och projekteringen, ifråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Detta gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas.
I fråga om innebörden av uttrycket “relevanta arbetsmiljöregler” framgår det av förarbetena att det som ska anses är arbetsmiljölagen och de föreskrifter som Arbetsmiljöverket kommer med, men även de grundläggande principer som finns i Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989, om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, och i Byggarbetsplatsdirektivet. Det handlar alltså om att i varje projekt samordna tillämpningen av alla de arbetsmiljöregler och föreskrifter som ska beaktas av de aktörer som är inblandade under varje skede av planeringen och projekteringen: byggherren, arkitekter, konstruktörer osv.
Det finns även krav på BAS-P vad gäller utformningen av byggnationen om det är så att byggnationen senare ska vara en arbetsplats. Detta regleras i föreskrifterna avseende arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.
BAS-U – vad ska beaktas?
Enligt 3 kap. 7 b § AML ska BAS-U bland annat se till att arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas, samt delta i planeringen av arbetet och se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas. BAS-U ska också vara delaktig när arbetsmetoder och arbetsutrustning väljs, när de olika arbetena samplaneras och när tidsplaneringen görs. BAS-U ska självfallet vid utförande och planering av arbetet beakta de principer och lagregler som BAS-P har haft att ta hänsyn till.
Att organisera en skyddsverksamhet på byggarbetsplatsen faller under ansvarsområdet för BAS-U. I det fall flera företag bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen ska BAS-U organisera en gemensam skyddsverksamhet tillsammans med dem. BAS-U ska även se till att arbetsmiljöplanen upprättas och finns tillgänglig på byggarbetsplatsen, så att alla som arbetar där kan ta del av den så snart arbetsplatsen etableras. Det är viktigt att arbetsmiljöplanen anpassas så att de regler som är angivna i den är anpassade till själva arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket föreslår nya regler
Under de senaste åren har Arbetsmiljöverket gjort en stor ombearbetning av nuvarande regelstruktur där 67 föreskrifter föreslås bli endast 14. Den föreskrift som reglerar BAS, dvs. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), kommer utöver att få en ny struktur även att justeras till sitt innehåll. Om denna ändring blir verklighet kommer det innebära en ansvarsutökning för både BAS-P och BAS-U. Förslaget till omarbetad regelstruktur och ändringar i sak var fram till slutet av år 2020 ute på remiss. Enligt uppgift har det inkommit flertalet remisser, bl.a. från Foyen, så Arbetsmiljöverket har en del att se över innan justeringarna kan träda i kraft.
