Sekretessbelägga vem som lämnat in anbud, kan det vara tillåtet?

Publicerat:6 april, 2020
Under början av året har Kammarrätterna i Stockholm respektive Sundsvall meddelat två domar om sekretess för uppgifter i anbud när en upphandling avbryts och ska annonseras på nytt. Domarna tydliggör tillämpningsområdet för att sekretessbelägga uppgifter om anbudsgivare och kommenteras av advokat Per-Ola Bergqvist och biträdande jurist Sara Öwall.

Kammarrätten i Sundsvall har i mål nr 3357-19 tagit ställning till frågan om sekretessen enligt 19 kap. 3 § första stycket i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för uppgifter i en upphandling som avbrutits. Den absoluta sekretessen upphör, enligt bestämmelsens andra stycke, i regel när en upphandling slutförs. Den upphandlande enheten hade avbrutit upphandlingen och beslutat om sekretess för en förteckning som upprättats över vilka anbudsgivare som lämnat in anbud i upphandlingen. Upphandlingen avsåg ett område där marknaden har bestått av ett begränsat antal aktörer som kunde vara aktuella för att tilldelas kontrakt. I kombination med att upphandlingen avbrutits på grund av bristande konkurrens och att en ny upphandling avseende samma kontrakt hade annonserats ansåg kammarrätten att uppgift om vilka anbudsgivare som gett in anbud omfattades av sekretess.

Den 19 februari 2020 meddelade Kammarrätten i Stockholm dom i mål nr 9069-19 vilket, precis som ovan avgörande från Kammarrätten i Sundsvall, gällde fråga om att sekretessbelägga uppgifter om vilka anbudsgivare som lämnat in anbud i en offentlig upphandling. Den upphandlande myndigheten hade beslutat att sekretessbelägga anbudsgivarnas namn i det upprättade anbudsöppningsprotokollet med motiveringen att upphandlingen hade avbrutits till följd av en överprövning i förvaltningsdomstol samt att en ny upphandling avseende samma upphandlingsföremål skulle inledas. Kammarrätten konstaterade att den upphandlande myndigheten kunde lida skada om uppgifterna röjdes med hänsyn till att en ny upphandling skulle inledas. Utan vidare motivering ansåg kammarrätten att detta var tillräckligt för att uppgifterna skulle omfattas av sekretessen enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Att Kammarrätterna i Sundsvall respektive Stockholm genom sina domar förtydligar tillåtligheten att sekretessbelägga uppgifter om anbudsgivare ger utrymme för upphandlande myndigheter och enheter att vara restriktiva vid sin sekretessprövning när en upphandling avbrutits och ska annonseras på nytt. Detta särskilt när det gäller upphandlingsföremål i branscher med bristande konkurrens. I förlängningen kan tillämpningen möjligen även sträckas till situationer när det på grund av geografiska skäl finns ett begränsat antal anbudsgivare och då konkurrensen kan påverkas negativt av offentliggörande av uppgift om vem som lämnat in anbud. Vi kan sammanfattningsvis konstatera att det är välkomna klargöranden från kammarrätterna vilka ger myndigheter och enheter tydliga besked om möjlighet att sekretessbelägga vem som gett in anbud i en upphandling när upphandlingen avbrutits och ska annonseras på nytt.

______________

Per-Ola Bergqvist, advokat och partner på Foyen Advokatfirma
per-ola.bergqvist@foyen.se

Sara Öwall, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
sara.owall@foyen.se