Sekretess för uppgifter om timpriser, à-priser och referensuppdrag – trots att anbudsgivaren inte begärt sekretess

Publicerat:9 december, 2019
Ett bolag begärde hos en kommun att få ta del av anbudshandlingar i en ramavtalsupphandling om asfalts- och markarbeten. Kommunen beslutade att sekretessbelägga uppgifter i anbudet om timpriser, à-priser och referensuppdrag trots att anbudsgivaren inte hade begärt någon sekretess. Enligt kammarrätten innehöll handlingarna sådana affärsmässigt känsliga uppgifter som kan medföra skada om de lämnas ut. Kammarrätten bedömde att sekretess gällde för uppgifterna trots att anbudsgivaren inte hade begärt någon sekretess.

Ett bolag begärde att få ta del av anbudshandlingar från Svevia AB (”Svevia”) och Skanska Industrial Solutions AB (”Skanska”). Handlingarna innehöll uppgifter om timpriser, à-priser och referensuppdrag. Svevia hade inte begärt sekretess för sitt anbud. Skanska hade däremot begärt att sekretess skulle gälla för de handlingar som innehöll uppgifter om referensuppdrag, timpris och à-pris. Skanska framhöll att uppgifterna rör drift- och affärsförhållanden som är affärsmässigt känsliga och att det skulle vara till stor skada i konkurrenshänseende om uppgifterna kommer till konkurrenters kännedom. Konkurrenterna skulle bl.a. kunna utläsa vilka affärsmässiga strategier som bolaget har och utnyttja detta vid framtida likartade upphandlingar.

Kommunen beslutade att sekretessbelägga uppgifter om timpriser, à-priser och referensuppdrag i Svevias anbud trots att Svevia inte hade begärt någon sekretess.

Bolaget överklagade sekretessbeslutet till kammarrätten och anförde att Svevia inte ens begärt sekretess för sitt anbud samt att uppgifterna var helt avgörande för att kontrollera kravuppfyllelsen i de anbud som kommunen tilldelat kontrakt i upphandlingen.

Kammarrätten ansåg att de aktuella handlingarna innehåller sådana affärsmässigt känsliga uppgifter som kan medföra skada om de röjs. Vidare saknas det skäl att ifrågasätta Skanskas uppgifter om att det skulle orsaka stor skada i konkurrenshänseende om uppgifterna kommer till konkurrenters kännedom. Av handlingarna i målet framgår att Svevia inte har yttrat sig i sekretessfrågan överhuvudtaget. Enligt kammarrätten kan dock inte enbart frånvaron. av en inställning i sekretessfrågan läggas till grund för bedömningen att det saknas en särskild anledning för sekretess avseende uppgifter i Svevias anbud. Mot denna bakgrund och med hänsyn till uppgifternas karaktär samt med beaktande av vad Skanska har fört fram avseende konkurrens inom branschen, gör kammarrätten bedömningen att det av särskild anledning kan antas att Svevia och Skanska lider skada om uppgifterna röjs. Sekretess gäller därför för uppgifterna enligt 31 kap. 16 § OSL.

Analys och avslutande reflektioner

Av förarbetena till numera upphävda sekretesslagen (1980:100) (prop. 1979/80:2 Del A s. 241) samt av rättspraxis framgår att en anbudsgivares motivering till varför en uppgift ska omfattas av sekretess ska tillmätas betydelse vid sekretessprövningen samt att en allmänt hållen motivering i regel inte bör föranleda beslut om handlingarnas hemlighållande. Det krävs således att en anbudsgivare motiverar sin sekretessbegäran och på ett detaljerat sätt beskriver på vilket sätt denne riskerar att lida skada.

En anbudsgivares sekretessbegäran är dock inte bindande för den upphandlande myndigheten utan myndigheten ska alltid göra en självständig och noggrann sekretessprövning av samtliga anbudshandlingar som begärs utlämnade.

Det framgår emellertid av rättspraxis att – beroende på vilka uppgifter det rör sig om – en anbudsgivares sekretessbegäran kan ha avgörande betydelse för bedömningen av om sekretess gäller för uppgifter i ett anbud. I HFD 2016 ref. 17 gjorde domstolen sålunda olika sekretessbedömningar för samma typ av uppgift – namn på kunder – beroende på om anbudsgivaren hade begärt sekretess eller inte för uppgiften. Det finns även ett flertal efterföljande avgöranden där domstolarna har resonerat på samma sätt; nämligen att en anbudsgivare inte kan antas lida skada när sekretess inte har begärts för uppgifterna (se bl.a. Kammarrätten i Stockholm, mål nr 3828-18, som gällde begäran om utlämnande av uppgifter i anbud om underleverantörers företagsnamn).

Samtidigt visar det ovan refererade avgörandet från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 4944-19, att vissa affärsmässigt känsliga uppgifter kan omfattas av sekretess trots att anbudsgivaren inte har begärt det. Enbart den omständigheten att en anbudsgivare inte har begärt någon sekretess medför således inte att det saknas särskild anledning att anta att anbudsgivaren lider skada om uppgifterna röjs. Avgörandet ligger i linje med tidigare rättspraxis om utlämnande av allmän handling när det gäller uppgifter om priser och andra ekonomiska mellanhavanden som typiskt sett är affärsmässigt känsliga (se bl.a. Kammarrätten i Jönköping, mål nr 387-16 och 260-18 samt Kammarrätten i Göteborg, mål nr 1500-14).

Märk väl att detta dock inte innebär att den upphandlande myndigheten kan underlåta att göra en individuell sekretessprövning av samtliga uppgifter i anbudshandlingarna. Det kan i det enskilda fallet finnas andra omständigheter som gör att det saknas anledning att anta att anbudsgivaren kan lida skada om uppgifterna lämnas ut. Uppgifterna är då offentliga.

 

Kammarrättens i Stockholm dom den 1 oktober 2019, mål nr 4944-19

 

Per-Ola Bergqvist, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
per-ola.bergqvist@foyen.se

Ulrika Hedberg, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
ulrika.hedberg@foyen.se