Ökade krav på avfallsproducenter – men vem gäller det och vad gäller egentligen?

Publicerat:12 oktober, 2020
Under sommaren 2020 fick vi flertalet nya regler avseende avfall. Dessa ändringar i avfallslagstiftningen var ett led i implementeringen av avfallsdirektivet och arbetet mot en mer cirkulär ekonomi. En av ändringarna är att avfallsproducenter från och med den 1 november 2020 ska rapportera in farligt avfall till ett nationellt avfallsregister. Nedan redogörs översiktligt om vad som gäller om denna rapportering.

De ändringar som kom sommaren 2020 på avfallsområdet innebar både justeringar av miljöbalkens kap. 15 och en ny avfallsförordning, SFS 2020:614. De viktigaste ändringarna som gäller för 2020 och som är ett första led i genomförandet av det s.k. avfallspaketet kan sammanfattas till att det införs obligatoriska minimikrav för producentansvaret, ökat producentansvar för förpackningar, ökat avfallsförebyggande arbete för kommunerna, krav på separat insamling av farligt avfall, textiler och biologiskt avfall, förbud mot att förbränna visst avfall, ökade krav på bygg- och rivningsavfall och ett nationellt avfallsregister för farligt avfall. Dessa olika ändringar träder ikraft vid olika tidpunkter, med ett spann från den 1 augusti 2020 till januari 2023.

Från och med den 1 augusti 2020 gäller strängare regler för alla verksamheter som är avfallsproducenter vad avser den anteckningsskyldighet som verksamheter har gällande sin hantering av farligt avfall. Naturvårdsverket ger lysrör som exempel på farligt avfall. Farligt avfall kan alltså vara sådant som hanteras i ”vanliga” verksamheter, då det handlar om vad avfallet innehåller, t.ex. kvicksilver eller viss elektronik. Från och med den 1 november 2020 ska verksamheter rapportera in uppgifter om sitt farliga avfall till det nationella registret hos Naturvårdsverket.

Vem ska rapportera till det nationella registret?

I avfallsförordningen framgår vilka som har anteckningsskyldighet och det är aktörerna; avfallsproducenter, transportörer, insamlare, handlare och mäklare och slutligen behandlare. Vi kommer att fokusera på avfallsproducenterna. Lagstiftaren har i de nya reglerna gett en ny definition i 15 kap. 4 § miljöbalken där begreppet avfallsproducenter definieras som ”den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning”. Denna definition förtydligas i propositionen och det klargörs att en avfallsproducent kan vara både en privatperson och ett företag. Som exempel anges att den som äter en glass producerar avfall i form av glasspappret. Det är alltså en mycket vid definition av begreppet avfallsproducent. Denna definition hänvisas det till när det i avfallsförordningens kap. 6 anges vilka som har en anteckningsskyldighet för farligt avfall.

Verksamheter som producerar farligt avfall antingen i eller i samband med sin verksamhet har sedan tidigare en skyldighet att föra anteckningar över den mängd och art av farligt avfall som verksamheten hanterat eller gjort sig av med. Dessa anteckningar behöver visas först på begäran av en tillsynsmyndighet. Då lagstiftaren anser att det finns brister i detta system och att Sverige behöver ha förbättrad kontroll på det farliga avfallet så har ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket upprättats. Verksamheter som har en anteckningsskyldighet ska från och med den 1 november 2020 även rapportera in farligt avfall till detta nationella register. Naturvårdsverket poängterar att det inte bara är större industriella verksamheter som omfattas av reglerna om rapporteringsskyldighet av farligt avfall, utan att det även kan vara en frisörsalong, advokatbyrå eller biltvätt. Väldigt många verksamheter producerar någon form av farligt avfall.

Vi vill dock framhålla att farligt avfall som producerats av hushåll är undantaget från antecknings- och rapporteringsskyldigheten för själva hushållet men ska antecknas och föras in i registret om det är så att avfallet tagits omhand av någon som har till tillstånd att hantera avfall. Generellt kan alltså sägas att privatpersoner inte behöver rapportera in lysrör som använts i hushållet till Naturvårdsverkets register, men det måste verksamheter göra.

Vad ska rapporteras till det nationella registret?

I grunden är det flertalet olika anteckningar som ska föras in i registret av avfallsproducenten, där vissa gäller grundläggande information om själva organisationen och tidpunkten för anteckningen, vidare ska vilken sorts avfall det är anges genom en avfallskod och mängd avfall i kilogram ska anges. Det är viktigt att olika sorters farligt avfall delas upp och anges var för sig, det är alltså inte möjligt att skriva ”10 kg farligt avfall” om lådan som innehåller både lysrör och uttjänade tangentbord. För själva avfallsproducenten tillkommer att denne ska ange datum för borttransporten, vem som transporterar avfallet och hur, var avfallet uppkom och vart det kommer att ta vägen och vem som tar emot det. Det är möjligt att överlåta åt ett ombud att lämna uppgifterna, t.ex. den som transporterar bort avfallet, men då ska det framgå att inrapporteringen sker via ombud. Enligt Naturvårdsverket ska rapportering till registret ske inom två dagar och detta kan göras elektroniskt. Det bör observeras att rapporteringen till det nationella registret inte innebär ett undantag från skyldigheten för en verksamhet att föra egna anteckningar över det farliga avfallet. Naturvårdsverket har uttryckt att de anser att avfallsproducenten fortfarande är ansvarig för anteckningar och registrering oavsett om de har anlitat ett ombud eller ej och att avfallsproducenten ska ha tillgång till anteckningarna i sin verksamhet i minimum 3 år från händelsen. Det nationella registret är alltså bara ett komplement till anteckningar.

Sammanfattning

De nya reglerna innebär alltså en utökad skyldighet för verksamheter att rapportera sitt farliga avfall och inte bara anteckna det. Denna skyldighet omfattar de flesta verksamheter så det kan vara bra att fundera över om det gäller dig.

 

Caterina Carreman, advokat Foyen Advokatfirma
caterina.carreman@foyen.se

Sara Eriksson, biträdande jurist Foyen Advokatfirma
sara.eriksson@foyen.se