Högsäsong för bluffakturor

Publicerat:27 juni, 2017
Polisen har gått ut med den sedvanliga varningen inför semestertider, då bluffakturor ofta ökar i antal. Inte sällan tar man in semestervikarier på ekonomiavdelningen, som inte har samma kännedom om vilka leverantörer bolaget har, och chanserna ökar att fakturorna slinker igenom. De som attesterar kan ju också ha på sig solglasögonen under semestern så att de missar de små detaljerna som gör skillnaden. Riskerna har naturligtvis också ökat i och med att fakturor numera skickas på e-post – det är inte svårt att upprätta ett dokument som är förvillande lik en äkta faktura från ett känt bolag.

Det är enkla men svårupptäckta knep som används. Man ändrar NORDEA till N0RDEA (nolla istället för O), man förfalskar enkelt en faktura med hjälp av loggor och annat, man ändrar ett plusgironummer i en korrekt faktura eller så kör man med ”katalog-knepet”, och skickar ett ”erbjudande att vara med i en meningslös katalog på nätet” maskerad som en vanlig faktura.

Det är naturligtvis inte bara på sommaren dessa bluffakturor kommer. Under en längre period har det kommit fakturor från Baltiska bolag till mindre företag i Sverige, ”nummerupplysningen.se” och ”bolagsupplysningen.se”. Dessa fakturor avser ”erbjudande” att vara med i kataloger på nätet på angivna sajter. En helt meningslös tjänst. De fakturor som skickas är blåa respektive gula – samma färgton som återfinns hos t.ex. Skatteverket, och är förvillande lika en blankett från en svensk myndighet. Bolagets adressuppgifter är angivna, men någon detalj ändrad, som exempelvis telefonnumret. Man ombeds kontrollera uppgifterna och skicka tillbaka, och därmed har man accepterat den väldigt finstilta avtalstexten om abonnemang för tusentals kronor för ett par år för den meningslösa tjänsten. Man är tillräckligt framgångsrik för att detta upprepas med jämna mellanrum.

Beloppen i bluffakturor är inte heller så stora, man tenderar att bli mer försiktig vid ovanligt höga belopp, och det kostar för mycket att bråka i förhållande till betalningen man gjort.

Hur ska man då göra för att minska sina risker?

  • Kontrollera avsändarens adress – är det invoices@dhl.com eller invoices-dhl@gmail.com som skickar fakturan?
  • Kontrollera bankgiro/plusgiro – vem går det till?
  • Ring upp bolaget som ser ut att ha skickat fakturan och kontrollera.
  • Är det en leverantör ni inte har i systemet? Kontrollera vem leverantören är.
  • Kolla om leverantören finns på Svensk Handels Varningslista >>
  • Instruera eventuella vikarier och påminn de som har attesteringsrätt att försiktighet ska iakttas.

När man väl konstaterat att det är en bluffaktura – vad gör man då?

Först och främst så ska man bestrida fakturan, skriftligen. Är det ett erbjudande som ser ut som en faktura, så river man den lämpligast. Man ska helt enkelt kunna visa upp att man gjort ett bestridande. Man ska också polisanmäla denna typ av bedrägeri/bedrägeriförsök.

__________________________________

Sara Malmgren, advokat på Foyen Advokatfirma
sara.malmgren@foyen.se