Beställarens rätt till ersättning för beräknade avhjälpandekostnader

Publicerat:7 januari, 2015

Den 23 december 2014 meddelade Högsta domstolen en dom (mål nr T 511-13) gällande en mycket omdiskuterad fråga om beställarens rätt till ersättning för avhjälpandekostnader. Bakgrunden i tvisten låg i ett entreprenadavtal mellan en byggfirma (entreprenör) och ett fastighetsbolag (beställare) avseende uppförande av kontorsbyggnad. För entreprenaden gällde föregångaren till ABT 06 d.v.s. ABT 94.

Entreprenaden hade godkänts vid slutbesiktning varefter fastighetsbolaget gjorde gällande fel avseende ljudspridning och för tunn betongplatta. Byggbolaget invände att fel inte förelåg och utförde därmed inte heller något avhjälpandearbete. Detta föranledde en domstolsprövning i vilken fastighetsbolaget begärde ersättning på grund av de påstådda felen. Byggbolaget invände bland annat att ABT 94 var avtalat och att fastighetsbolaget inte hade avhjälpt felen – vilket enligt byggbolaget krävdes för att få ersättning enligt ABT 94 kap. 7 § 25. Denna bestämmelse anger att entreprenören ska avhjälpa eventuella fel samt att beställaren annars får låta avhjälpa felen på entreprenörens bekostnad. Det skulle därmed krävas att beställaren genomför avhjälpande innan denne kan kräva entreprenören på ersättning. Byggbolaget påtalade också att s.k. värdeminskningsavdrag för fel som inte avhjälpts inte kunde komma på fråga, eftersom detta bara är möjligt för fel som inte är väsentliga.

Tingsrätten bedömde att det trots allt skulle gå att få ersättning i form av värdeminskningsavdrag, medan hovrätten konstaterade att ABT 94 inte möjliggjorde ersättning för väsentliga fel som inte avhjälpts.

I Högsta domstolen konstaterades dock att påföljderna i ABT 94 inte skulle anses exklusiva och att standardavtalet inte hindrar ersättningsansvar vid brott mot avhjälpandeskyldigheten. Ett sådant ersättningsansvar är att se som skadestånd för att avhjälpande inte sker och skadeståndet ska motsvara en beräknad avhjälpandekostnad. Högsta domstolen påpekade att detta också gäller i fall när inget standardavtal överenskommits.

Kommentarer

För entreprenader saknas till stor del lagregler (om det inte är konsument som beställer) och branschen har självt skapat de standardavtal som oftast används i avsaknad av lagstiftning. Mycket av detta arbete har Byggandets Kontraktskommitté stått för. Avgörandet från Högsta domstolen är ett bra exempel på att dessa standardavtal inte alltid innehåller alla svar och att riskfördelningen i standardavtalen inte alltid är så tydlig som upphovsmännen önskat.

Domen finns i sin helhet att läsa på www.hogstadomstolen.se.