Hem > Senaste nytt > Viktigt klargörande av gränsdragningen mellan statens och fastighetsägarens mineral

Viktigt klargörande av gränsdragningen mellan statens och fastighetsägarens mineral

Det har länge framhållits att Norge har goda förutsättningar för att utnyttja de stora förekomsterna av mineral som finns i den norska naturen. Trots detta och ökat fokus på behovet av självförsörjning av kritiska mineral, har det gått lång tid mellan förverkligade gruvprojekt. En dom i Høyesterett (norska Högsta domstolen) nyligen klargör den viktiga gränsdragningen mellan statens och fastighetsägarens äganderätt till mineral.

Publicerat: 5 juni, 2024

Äganderätten till sammanblandade mineral
Enligt den norska minerallagen delas äganderätten till mineral i marken mellan fastighetsägaren och staten, och det görs skillnad mellan olika typer av mineral.
Den aktuella äganderättsfrågan i Høyesterett gällde förekomster av bergarten «eklogit» i Engebøfjellet. Eklogit består av en blandning av mineralen «granat» och «rutil».

Granat tillhör som huvudregel fastighetsägaren och fastighetsägaren har därför rätt att utvinna och omsätta värdet av denna mineral. Rutil däremot tillhör norska staten enligt 7 § minerallagen. Frågan för Høyesterett var om utvinnaren Engebø Rutile and Garnet AS hade rätt att tillgodogöra sig hela det uttag som gjordes, trots att det även inkluderade fastighetsägarens mineral. Detta ansåg majoriteten av domarna bero på om granat sammanblandat med rutil omfattas av statens mineral, närmare bestämt om sådan blandad granat omfattas av «titan och arsenik samt malmer av dessa», enligt 7 § första stycket bokstav b i minerallagen. Om ordet «malm» betyder bergart eller mineralaggregat, skulle alltså rätten att utvinna statens mineral omfatta hela den sten som utvinns, inte bara respektive mineral.

Høyesterett gjorde en noggrann analys av betydelsen av ordet «malm» inklusive den historiska betydelsen av ordet, och gick så långt tillbaka i tiden som till bergverksordningen från 1539. Høyesterett hänvisade också till minerallagutskottets tolkning av ordet «malm» i det pågående lagstiftningsarbetet med en ny minerallag (NOU 2022:8), där denna frågeställning behandlas uttryckligen. På sidan 83 skriver utskottet bland annat att den som har rätt att utvinna statens mineral, också har «rätt att utvinna och tillgodogöra sig det man behöver ta ut för att kunna utvinna statens mineral. Det kan handla om betydliga mängder av fastighetsägares mineral, utöver det som omfattas av malmen».

Baserat på denna omfattande analys var Høyesteretts slutsats att «begreppet «malmer» i 7 § bokstav a och b minerallagen omfattar mineralaggregat som innehåller tungmetaller eller de definierade metallerna, där utvinning av metallförekomsten är ekonomiskt lönsam. Gränsen för statens rättigheter ska därmed dras på bergartsnivå. Detta innebär att malm också omfattar de delar av en metallhaltig bergart som i sig själv bedöms kunna klassificeras som fastighetsägarmineral, se avsnitt 130 i domen.

Strider inte mot egendomsskyddet i EKMR
Högsta domstolens avgörande kommer att få stor betydelse för förståelsen för hur gränsdragningen ska göras mellan statens och fastighetsägarens mineral. Detta kommer att påverka markägarnas nyttjandegrad av den egna marken och de värden som den rymmer, genom att den som får rätt att utvinna statens mineral kommer att konsumera markägarens mineralrättigheter. Högsta domstolen avvisade dock påståendet att beslutet strider mot skyddet för äganderätten enligt grundlagen och Europakonventionen (EKMR) P-1-1. Huruvida beslutet kommer att överklagas till Europadomstolen återstår att se.

Artikeln är författad av Ellen Usland och Roar Lillebergen från vår systerbyrå Advokatfirmaet Føyen.

Liknande artiklar

Flygbild över grönskande skog
Mark och miljö2024.05.02

Reglerna om företags hållbarhetsrapportering utökas

Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Fler nyheter