Upphovsrätt och politik – Ekeroths järnrörsfilm och Skyttedals foton

Varför fick man inte använda sig av Ekeroths film, men fritt använda Skyttedals foton? Det finns en intressant och avgörande skillnad mellan dessa till synes likartade händelser. Rättsfrågan handlar dock om samma sak – på vilket sätt får tidningar använda sig av andras material vid publicering av nyheter? Det var sättet som upphovsmännen – politikerna i fråga – själva förfogade över sitt material som avgjorde.

Publicerat: 18 oktober, 2018

Två välkända politiker (Kent Ekeroth, SD och Sara Skyttedal, KD) har stämt vissa mediebolag för upphovsrättsintrång, var för sig och i olika mål. Varför kom domstolen med motsatta slut?

I dagarna har en dom i Patent och marknadsöverdomstolen kommit i målet mellan KD-politikern Sara Skyttedal och DN. Domstolen fann att DN hade rätt att på sin webbplats publicera bilder från Sara Skyttedals privata Facebook-sida. DN:s agerande var således inte i strid med upphovsrätten.

Kent Ekeroth å sin sida har i ett flertal mål (i lägre instanser) vunnit mot olika publikationer, efter att dessa publikationer valde att visa foton ur hans så kallade ”järnrörsfilm”, vilket domstolarna fann stred mot upphovsrätten.

Varför fick man inte använda sig av Ekeroths film, men fritt använda Skyttedals foton?

Vad gäller Sara Skyttedals mål, kom domstolen fram till att det var fråga om tio fotografiska bilder som Sara Skyttedal innehade upphovsrätten till. DN publicerade dessa på dn.se samt Twitter.

I upphovsrättslagen stadgas att offentliggjorda konstverk och fotografiska bilder får återges i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Syftet med bestämmelsen är i princip att nyhetsrapportering inte ska vara beroende av någons eventuella samtycke. Domstolen konstaterar också att upphovsrättslagen är teknikneutral varför digitala publikationer (såväl hemsida som Twitter i detta fallet) omfattas av bestämmelsen.

Ett krav för att medier på detta sätt får använda fotografier fritt är att de är ”offentliggjorda”.  Frågan i detta fallet blev således om Skyttedal själv tillgängliggjort fotografierna för allmänheten. Skyttedal hade publicerat dessa på sin Facebook-sida. I målet framkom, genom vittnesmål, att man hade åtkomst till bilderna utan att vara ”vän” med Skyttedal på Facebook. Skyttedal menade å sin sida att avsikten inte var att Facebook-sidan skulle vara publik, men domstolen fann att den likväl faktiskt var det, dvs. tillgänglig för allmänheten och inte bara för Skyttedals ”vänner” på Facebook.

Ekeroth å sin sida har väckt talan mot bland andra SvD, SvT, GP och Dagens Media i olika mål. Bakgrunden var en filmad händelse i Stockholm, och delar av denna film publicerades av Expressen 2012. Samma dag fanns en redigerad version av denna film på YouTube (”SD-filmen”), som gjorts tillgänglig för allmänheten med Kent Ekeroths samtycke.

Som nämnts har det varit ett flertal mål rörande samma händelse och de foton och filmer som hänger samman med denna. Jag nämner här endast målet mot GP (Stampen Local Media AB), som prövades i Hovrätten för Västra Sverige.

GP publicerade dels på GP.se, dels i papperstidningen, ett antal stillbilder från den film som visats på Expressen. Två av dessa foton fanns såväl i Expressen-filmen som i SD-filmen. I korthet fann domstolen att två av fotona var offentliggjorda med Ekeroths samtycke (fotona från SD-filmen) medan två av fotona kom från Expressen-filmen, som inte var offentliggjord med Ekeroths samtycke. Avseende de senare var GP skyldig till upphovsrättsintrång.

Skillnaden mellan målen var således att Skyttedal själv offentliggjort sina foton genom egen publicering på Facebook utan att begränsa tillgången till sin Facebook-sida, medan två av Ekeroths foton kom från en film som offentliggjorts utan Ekeroths medgivande. Hade Skyttedal begränsat åtkomst till sin Facebooksida (och Instagram) hade domstolen med alla sannolikhet kommit till ett annat slut i hennes mål.

___________

Sara Malmgren, advokat på Foyen Advokatfirma sara.malmgren@foyen.se

Liknande artiklar

Fler nyheter