Bakgrunden i målet
Den 26 april 2022 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i mål T 3193-21. Ett bolag hade fått i uppdrag att utföra borrningsarbete för bergvärme på en fastighet i Örebro kommun. På grannfastigheten fanns det sedan tidigare ett borrhål där det uppstod tryckförändringar i och med det nya borrningsarbetet. Följden blev att jord och lera sprutade upp ur det äldre borrhålet och smutsade ned en byggnad samt förstörde en grill. Länsförsäkringar trädde in i den skadelidandes ställe och riktade med stöd av bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken (MB) skadeståndskrav mot det bolag som hade utfört borrningen.
Rättslig reglering
Skadestånd enligt 32 kap. MB ska betalas för personskada och sakskada samt ren förmögenhetsskada som en verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Skadeståndet är som huvudregel strikt, d.v.s. att skadestånd ska betalas ut även om det rör sig om en ren olyckshändelse. Om skadan inte uppstått genom uppsåt eller vårdslöshet krävs dock att den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten och eller dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Förutsättningarna för skadestånd regleras i 32 kap. 3 § och listas i 8 punkter. Skadestånd betalas för skador som orsakats genom exempelvis ändring av grundvattennivån, luftföroreningar, buller och skakningar. Skadeståndet är därmed kopplat till själva störningen och inte vilken typ av verksamhet som har orsakat störningen. I 32 kap. 3 § p. 8 regleras det att även ”annan liknande störning” kan ligga till grund för skadestånd. Vad som avses med annan liknande störning är inget som i praxis eller förarbeten har preciserats i sin helhet och det är därmed viktigt att göra en bedömning från fall till fall. I t.ex. rättsfallet NJA 2007 s. 663 nämns att det enbart är sådana störningar som är liknande de som omnämns i punkterna 1-7. De angivna punkterna är tillämpliga oavsett om inverkan är tillfällig, varaktig eller regelmässigt återkommande. Det innebär dock inte att det är alla störningar som är ersättningsgilla enligt 32 kap. MB. Man behöver nämligen även beakta om den störning är något som det finns anledning att räkna med inom ramen för verksamheten. En brand som uppstår till följd av en verksamhet som typiskt sett inte är brandfarlig är alltså inte att klassas som en sådan miljöskada som är ersättningsgill enligt 32 kap. MB. Även översvämning efter nederbörd eller efter en skada på ett vattenrör faller utanför bestämmelsernas tillämpningsområde (se NJA 1991 s. 720, NJA 1997 s. 468, NJA 1997 s. 684, NJA 2001 s. 368 och NJA 2007 s. 633).
HD:s bedömning i det aktuella fallet
HD konstaterar att de tryckförändringar som skedde i och med borrningen gett effekten att jord och lera sprutat upp ur det äldre borrhålet och skadat grannhusets fasad och en grill. Enligt HD påminner tryckförändringar om de störningar som anges mer precist i 32 kap. 3 § p. 1-7 och är något som det finns anledning att räkna med vid borrning av bergvärme. Därmed fick tryckförändringarna anses vara en sådan annan liknande störning som avses i 32 kap. 3 § p. 8. Det är här värt att notera att det inte var själva leran som ansågs vara störningen. Leran var enbart ett led mellan tryckförändringen (störningen) och den skada som leran orsakade. Domstolen kom även fram till att förekomsten av ett äldre borrhål i grannskapet inte var av en sådan särpräglad art att det inte gick att förutse att borrningen skulle kunna leda till skador. Vidare var omständigheterna inte sådana att störningen skäligen bör tålas.
HD kom fram till att strikt skadeståndsansvar enligt 32 kap. MB gällde för skadorna.
Kommentar
Problematiken med en bestämmelse likt 32 kap. 3 § 8 p. MB är att det är svårt för en skadelidande att veta om det är möjligt att vinna framgång med ett skadeståndsanspråk med 32 kap. MB som grund. För vad som menas med ”annan liknande störning” är inte helt enkelt att avgöra. Det krävs således en omfattande praxisbildning hos domstolarna för att ge vägledning. Det är därmed ett välkommet förtydligande av HD att tryckförändringar kan vara grund för miljöskadestånd. Eftersom borrning i mark, och då inte enbart för bergvärme, hör till vanligheten kommer rättsfallet sannolikt att åberopas flitigt framöver när tryckförändringar har lett till skador. För fastighetsägare och ett antal andra aktörer är det viktigt att se över sitt försäkringsskydd för nu aktuellt och liknande händelseförlopp. Vi på Foyen skulle även gärna se att 32 kap 3 § 8 p. prövades oftare i högre instans och självklart gärna i Högsta domstolen.
Har Du frågor om miljöskadestånd är du välkommen att höra av Dig till oss på Foyen.
Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande jurist Mikael Jonasson.
