Vi riskerar alla att drabbas av en arbetsskada oavsett vilken typ av sysselsättning vi har dagligdags. En arbetsskada kan nämligen uppstå, inte endast under utförande av självaste arbetsuppgiften, utan även på färden till eller från arbetet och behöver inte ha sin grund i en fara typiskt sett för sitt arbete. Frågan är emellertid, när är man på väg till eller från arbetet och när bedöms en arbetstagare vara i tjänst för att omfattas av socialförsäkringsbalkens regler om ersättning när man drabbats av en (arbets)skada. De här frågeställningarna är inte alldeles glasklara. I den här artikeln kommer vi illustrera olika exempel på olycksfall där skadan betraktats som en arbetsskada liksom när en skada inte godtagits som en arbetsskada. Fokus kommer ligga på definitionen för olycksfallsbegreppet och när ett olycksfall som leder till skada betraktas som en arbetsskada eller inte. Vi kommer inte i artikeln att ta upp arbetssjukdomar. När det är fråga om arbetsskada och ersättning enligt socialförsäkringsbalken utreds det inte i det här sammanhanget huruvida arbetsgivarens ansvar för eventuella brister i arbetsmiljön varit grunden till skadan, inte heller om eller på vilket sätt den skadelidandes egna agerande varit vårdslöst eller oaktsamt. Utredningar som tar sikte på ansvarsobjektet i arbetsskadefallen prövas istället genom andra lagstiftningar som exempelvis arbetsmiljölagen. Vid en jämförelse med skadeståndsrätten finns en skyldighet för den skadelidande att i allt väsentligt försöka begränsa en skadas omfattning, en skadelidande som agerat vårdslöst kan bli utan ersättning. Hur tillämpas ett sådant synsätt inom arbetsskade- liksom arbetsmiljörätten? I korthet kan sägas att arbetsgivaren har ett stort ansvar för att det förekommer en säker arbetsmiljö, medan en arbetstagares ansvar kan bli aktuellt först om denne agerat i strid med instruktioner eller riktlinjer. Läs vår artikel nedan där vi diskuterar ovanstående frågeställningar.
Rättslig reglering
Definitionen för arbetsskada framgår av 39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken: ”Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.” Definitionen för när ett olycksfall bedöms uppstå i arbetet finns inte angivet i lag. Det innebär att det är verkligheten i form av enskilda individer som på ett eller annat sätt kommer drabbas av skador som blir vår allas vägledning för när vi är skyddade av socialförsäkringsförmåner eller inte. Arbetsgivarens grundläggande ansvar för sina arbetstagare finns i arbetsmiljölagen där det tydligt framgår att målet är att förhindra skador.
När bedöms ett olycksfall ske i arbetet?
Vad har då i praxis bedömts vara ett olycksfall i arbetet som innebär att skadan är att bedöma som en arbetsskada? Huvudregeln är att olycksfall som inträffar för den skadelidande när den utför sitt egentliga arbete eller när det i allmänhet sker en olycka som inträffar på arbetsplatsen, är att betrakta som olycksfall i arbetet. Även olyckor som inträffar utanför arbetsgivarens fasta kontor kan anses ske i arbetet såvida skadelidande vid olyckstillfället uträttade ärenden för arbetsgivarens räkning, exempelvis kundmöten, alternativt att skadelidande var ute på ärende som annars legat i arbetsgivarens intresse. Hur som helst måste det i samtliga fall finnas ett orsakssamband mellan olyckan och arbetet.
Tanden som skadades vid fikan
I rättsfallet RÅ 2007 ref. 1 hade en arbetstagare varit ute på hembesök hos en kund. Under besöket hade arbetstagaren bjudits på kaffe och kaka varpå arbetstagaren bitit i en kärna som funnits i kakan och då fått en tandskada som följd. Arbetstagaren, som nekats ersättning för arbetsskada, gjorde gällande att det erfarenhetsmässigt gynnar hans arbete att tacka ja när kunden bjuder på fika, dessutom fortsatte den affärsmässiga diskussionen även under fikan. Arbetstagaren menade att fikan därmed låg i arbetsgivarens intresse och att olyckan därför skulle betraktas ha skett i arbetet. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att den skadelidandes kaffedrickande tillsammans med kunden knappast kunde betraktas som en från hans egentliga arbete skild syssla och bedömdes ha ett klart samband med hans arbete som försäljare. Tandskadan som uppstått när arbetstagaren bet i kakan bedömdes därför ha uppstått till följd av ett olycksfall i arbetet och utgjorde därmed en arbetsskada.
Olycksfall på lunchrasten
Frågan i rättsfallet HFD 2019 ref. 19 var om skada till följd av en olyckshändelse som inträffat i samband med intag av mat på arbetsplatsen under ett måltidsuppehåll skulle anses bedömas som en arbetsskada. I det här rättsfallet var personen ute på praktik på en restaurang. Enligt avtal var lunchpausen betald arbetstid, samtidigt som arbetstagaren under det s.k. måltidsuppehållet inte hade rätt att lämna arbetsplatsen utan skulle vara beredd att ta emot beställningar från kunder. Under måltidsuppehållet satte arbetstagaren i halsen och avled därav. Fråga uppkom om olyckan hade skett i arbetet eller inte. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att inte enbart det förhållande att en olycka sker på arbetsplatsen per automatik innebär att olyckan inträffat i arbetet, det krävs att det finns ett samband mellan olyckan och arbetet. I ovan fall bedömde dock Högsta förvaltningsdomstolen att det förelåg ett sådant samband med hänvisning till att det rörde sig om betald arbetstid, arbetstagaren fick inte lämna arbetsplatsen och arbetsgivaren hade ett intresse av att arbetstagaren intog mat på arbetsplatsen.
När har det i praxis bedömts inte vara en arbetsskada
Den hockeyspelande skatterevisorn
I ett färskt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen med mål nr 2069-19 prövades frågan huruvida det kunde anses vara ett olycksfall i arbetet när en arbetstagare under betald friskvårdstimme spelat ishockey och då slagit ut en tand. Oaktat att arbetsgivaren kan ha ett indirekt intresse av att en arbetstagare håller sig fysiskt aktiv krävs, för att skadan ska betraktas som en arbetsskada, att skadan har uppkommit till följd av ett olycksfall i arbetet. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att häri ligger att den aktivitet i vilken skadan inträffar måste ha ett samband med den skadades arbete. Ett samband kan finnas om arbetet som sådant krävt att arbetstagaren haft god fysik för att utföra sina arbetsuppgifter. Då den skadelidande varit revisor har något sådant fysbehov inte förelegat. Inte heller vidtogs friskvårdsaktiviteten på arbetsgivarens initiativ. Visserligen inträffade skadan under arbetstid, men Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att det saknades ett tillräckligt samband mellan olyckan och dennes arbete.
Mamman som cyklade omkull
I rättsfallet HFD 2018 ref 73 har frågan prövats vad gäller förutsättningarna för att ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället skulle bedömas som ett olycksfall i arbetet. I det här målet hade arbetstagaren i korthet varit ute på ett möte i tjänsten. När hon cyklade tillbaka till sin arbetsplats fick hon två telefonsamtal från sin dotters skola och det bestämdes att mamman skulle möta dottern i deras hem. Under det senare telefonsamtalet cyklade mamman omkull. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att mamman visserligen cyklade på sin vanliga färdväg mellan hemmet och arbetsplatsen, dock var syftet med färden då hon cyklade omkull att åka hem för att ta hand om sin dotter, färden ansågs därför sammanhänga med mammans privata förhållanden och inte med hennes arbete. Olycksfallet bedömdes därför inte utgöra ett olycksfall i arbetet.
Vad händer om man jobbar hemifrån och drabbas av en arbetsskada – låt säga under en ”fikarast”
Som redogjorts för behöver olycksfall inte ske på den klassiska arbetsplatsen, dvs. i arbetsgivarens lokaler, för att betraktas som en arbetsskada. Så länge arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning är gränsdragningen inte särskilt problematisk huruvida man gör något i arbetsgivarens intresse eller inte, vilket underlättar förhållandet att kunna påvisa att det finns ett samband mellan arbete och olycksfall. Vad gäller då exempelvis fikaraster när man arbetar hemifrån, är arbetstagaren skyddad eller inte skyddad ifall olyckan är framme? Här kan det få betydelse om du som arbetstagare intar fikan samtidigt som du utför arbete vid kontorsplatsen i hemmet. I en sådan situation fikar du på betald arbetstid och du utför arbete för arbetsgivarens räkning, därmed skulle det gå att argumentera för att en skada som uppstår under en sådan fikastund har ett samband med ditt arbete – olycksfallet har då skett i arbetet. Har fikastunden däremot inneburit ett längre avbrott i ditt arbete, ärligt talat kanske du fastnade framför tv:n lite för länge med din kaffekopp, och fikastunden kan då inte längre betraktas ha skett inom betald arbetstid. En sådan situation skulle göra det svårare att argumentera för att en eventuell olycka har skett i arbetet. Men det inte sagt att det inte skulle vara möjligt!
Vad har arbetstagaren för ansvar? Har den ens något ansvar?
Hur appliceras ett eventuellt eget ansvar för skada inom ramen för ersättning för arbetsskada? Kan en skyldighet att försöka begränsa en skada anses uppstå innan en skada har inträffat? Exempelvis skulle man kunna tänka sig att det finns ett ansvar att använda cykelhjälm i de fallen arbetstagaren cyklar till arbetet, då cykelhjälm vetenskapligt minskar risken för att drabbas av allvarligare skador vid ett omkullkörande? Eller uppkommer en skyldighet att försöka begränsa en redan uppkommen arbetsskada? Finns det ens någon skyldighet för arbetstagare att begränsa en arbetsskadas omfattning? Vi har inte funnit att överväganden över huvud taget gjorts beträffande dessa frågeställningar i summerade rättsfall ovan som prövas enligt socialförsäkringsbalkens bestämmelser. I de mål vi har läst står det klart att prövningen i det stora hela tar sikte på huruvida skadan har ett orsakssamband med arbetet – inte något ställningstagande om eller på vilket sätt arbetstagaren möjligtvis ansvarat för eller förvärrat skadan. Det som är intressant är att parallellt med den utredning som vidtas enligt socialförsäkringsbalken och eventuella trygghetsförsäkringar som kan finnas för arbetstagaren, ska arbetsgivaren utreda om de brustit i arbetsmiljön, liksom Arbetsmiljöverket eller i allvarliga fall polisen ska utreda om det begåtts något brott i samband med olycksfallet. Det kan konstateras att det vid arbetsskadefallen kickar igång en omfattande utredningsapparat. De arbetsmiljörättsliga utredningarna brukar resultera i att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att skapa en säkrare arbetsmiljö, om detta är möjligt och det efter utredning kan konstateras att det funnits brister i arbetsmiljön. Det är endast i allvarliga fall som polisen och åklagaren kan agera för arbetsmiljöbrott. Utifrån det arbetsmiljörättsliga perspektivet så har arbetsgivaren ett stort ansvar och i det ingår att tillse att arbetstagaren är medveten om hur man ska undvika risker för skada. Arbetstagarens agerande kan i vissa fall göra att ansvar inte kan utkrävas av arbetsgivaren om det går att visa att arbetsgivaren gjort vad denne kunna för att förhindra skadan och instruktioner och riktlinjer har funnits. Ser man till de fall som vi nämnt ovan så är de utifrån ett arbetsmiljörättsligt perspektiv ytterst svårbedömda då riskerna sannolikt inte varit något som arbetsgivaren riskbedömt eller ens varit möjliga att förebygga eller förhindra.
Sammanfattande slutsatser
Att en olycka inträffar under betald arbetstid är alltså inte tillräckligt för att det ska anses utgöra en arbetsskada (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2069-19). Likaså kan det anses vara en arbetsskada när sötsuget blivit för stort och du i samband med intag av socker biter sönder dina tänder. Jämför detta med rättsfallet om mamman som cyklade omkull när hon under arbetstid mottog ett privat telefonsamtal och inte får olyckan klassad som arbetsskada. Är dessa självklara och rättvisa bedömningar, nej inte alls kan man tycka!
