En offentlig upphandling styrs av olika regler beroende på upphandlingskontraktets värde. Det beloppsvärde som avgör vilka regler som ska tillämpas kallas för tröskelvärde och beslutas av Europeiska kommissionen. Kontrakt som överstiger de fastställda tröskelvärdena ska upphandlas enligt de bestämmelser som omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv medan kontrakt som understiger fastställda tröskelvärden istället ska upphandlas enligt nationella bestämmelser. Tröskelvärdena skiljer sig åt beroende på vad det är som upphandlas, det vill säga om det är varor, tjänster eller byggentreprenader. Vidare skiljer sig tröskelvärdena åt beroende på vem det är som upphandlar. Exempelvis är tröskelvärdena högre för upphandlande enheter enligt lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorn (LUF) än för upphandlande myndigheter enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).
En konsekvens av att ett upphandlingskontrakt beräknas ha ett värde som överstiger tröskelvärdet och sålunda ska upphandlas enligt de direktivstyrda bestämmelserna är att den upphandlande myndigheten eller enheten ska annonsera upphandlingen inom hela EU och inte bara inom Sverige. Tröskelvärdena är fastställda utifrån nivåer där upphandlingar enligt EU-lagstiftaren anses ha ett gränsöverskridande intresse på så sätt att företag inom EU förväntas vara intresserade av att delta i upphandlingar över nationsgränserna.
Beräkningen av upphandlingskontraktets värde blir en viktig fråga vid en offentlig upphandling eftersom en felaktig beräkning kan leda till att upphandlingen måste göras om. Beräkningen av kontraktets värde ska ske genom en uppskattning av det totala belopp som skall betalas enligt kontraktet under hela kontraktstiden. Värdet ska uppskattas vid tidpunkten när upphandlingen annonseras eller, om upphandlingen inte behöver annonseras, när upphandlingsförfarandet påbörjas. Vid beräkningen skall options- och förlängningsklausuler beaktas som om de hade utnyttjats. Vidare skall de premier och ersättningar som den upphandlande myndigheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare räknas in i värdet.[1]
Eftersom tröskelvärdena revideras vartannat år är det nu dags igen. Den förra justeringen skedde den 1 januari 2018 och den 1 januari 2020 justeras därför tröskelvärdena utifrån de nya nivåer som beslutats inom EU. Tröskelvärdena anges i euro och omräkningen av värdena till nationella valutor påverkas av de nationella valutakurserna jämfört med valutakursen för euro. Detta får följden att medan vissa tröskelvärden sänks i euro så sker trots allt en höjning i svenska kronor. Tröskelvärdet för byggentreprenader justeras exempelvis från 52 620 561 kr till 54 938 615 kr.
Ändringen av tröskelvärdena påverkar även gränsen för direktupphandlingar, alltså upphandlingar utan krav på anbudsförfarande. Gränsen för direktupphandling beräknas utifrån en procentsats av tröskelvärdena och om värdet av en upphandling hamnar under gränsen får myndigheten genomföra en direktupphandling. I LOU uppgår direktupphandlingsgränsen till 28 procent av tröskelvärdet och i LUF till 26 procent. Eftersom tröskelvärdena höjs i svenska kronor per den 1 januari 2020 påverkas således även direktupphandlingsgränserna som därmed höjs till 615 312 kr enligt LOU och till 1 142 723 kr enligt LUF.[2]
Johanna Hellström, advokat på Foyen Advokatfirma johanna.hellstrom@foyen.se
Johanna Lenell, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma johanna.lenell@foyen.se
________________________
[1] Bestämmelser om beräkning av värdet av en upphandling finns i 5 kap LOU, LUF och lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) samt i 3 kap lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
[2] Direktupphandlingsgränsen enligt LUK uppgår till 5 procent av tröskelvärdet och enligt LUFS till 26 procent. Per 1 januari 2020 höjs direktupphandlingsgränsen i LUK till 2 746 930 kr och i LUFS till 1 142 723 kr.
