Foyen har framgångsrikt biträtt Kårab AB mot MKB Fastighets AB i ett mål avseende offentlig upphandling av ett ramavtal för attefallshus

Kammarrätten i Göteborg meddelade den 6 juli 2016 dom i ett mål mellan Kårab AB och MKB Fastighets AB. Kårab företräddes av advokat Richard Sahlberg och jur. kand. Daniel Sjöholm från Foyens Malmökontor. Kammarrätten fann att MKB felaktigt hade förkastat anbudet från Kårab varför upphandlingen nu ska rättas på så sätt att anbudet från Kårab ska beaktas.

Publicerat: 8 juli, 2016
Entreprenad, Fastighet, Offentliga affärer, Plan- och bygglovsfrågor, Tvistlösning

MKB är ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag och har genomfört en upphandling i syfte att kunna avropa så kallade attefallshus. Bakgrunden till upphandlingen var ett växande behov av att förbättra studenters boendesituation i Malmö.

Ett flertal entreprenörer lämnade in anbud i upphandlingen, däribland Kårab som är ett Malmöbaserat företag i byggbranschen. Efter anbudsöppningen meddelade MKB i tilldelningsbeslutet att anbudet från Kårab hade förkastats. Förkastandet skedde med motiveringen att anbudet inte innehållit en planlösning över attefallshusen, vilket var ett krav enligt förfrågningsunderlaget. Kårab hade emellertid med sitt anbud ingett ritningar som i och för sig saknat måttsättning, ett bildunderlag samt lämnat uppgift om att ytan i ett attefallshus skulle vara 25 kvadratmeter. Frågan i målet blev sålunda huruvida det av Kårab ingivna materialet skulle anses uppfylla kravet på planlösning eller inte.

Kammarrätten fann i motsats till förvaltningsrätten att det av Kårab ingivna materialet uppfyllde kraven på utformningen av en planlösning utifrån förfrågningsunderlaget. Denna slutsats grundades i avsaknaden av närmare beskrivning i förfrågningsunderlaget om vad som skulle anses utgöra en planlösning. Mot bakgrund av detta kunde kammarrätten konstatera att det inte förelegat någon grund för att förkasta anbudet från Kårab. MKB ska därför rätta upphandlingen och utvärdera anbudet från Kårab.

Kammarrätten har med detta avgörande tolkat otydlighet i ett uppställt obligatoriskt krav i förfrågningsunderlaget (så kallat skall-krav) till förmån för anbudsgivarna. Det är alltså än en gång klargjort att upphandlande myndigheter/enheter måste utforma skall-krav med tydlighet, med risk att det annars kan föreligga hinder för att förkasta anbud som enligt den upphandlande myndigheten/enheten inte uppfyller skall-kravet. Enkelt uttryckt så ska risken vid otydlighet i skall-krav inte ligga hos anbudsgivarna.

För mer information kontakta 
Richard Sahlberg, Advokat Foyen
073-719 51 23, richard.sahlberg@foyen.se

Liknande artiklar

Fler nyheter