Artskyddsförordningen ändras: Begränsning av störningsförbudet i fågeldirektivet införlivas i artskyddsförordningen

Regeringen har den 16 juni 2022 utfärdat förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845). Ändringen tar utgångspunkt från tidigare debatter om möjligheterna till att bedriva skogsbruk i Sverige utifrån Skogsstyrelsens striktare tolkning av domstolspraxis och syftar till att skapa ett tydligare regelverk. Våra jurister och experter på miljörätt Pia Pehrson och Jenni Ståhl sammanfattar ändringen som kommer att påverka såväl energiproduktion som vindkraft, infrastruktur, gruvdrift, bostadsbyggande, industriverksamhet och skogsbruk m.m.

Publicerat: 27 juni, 2022

Regeringen har den 16 juni 2022 utfärdat förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845). Syftet med ändringen är enligt regeringen att skapa ett tydligare regelverk. Ändringen påverkar energiproduktion såsom vindkraft, infrastruktur, gruvdrift, bostadsbyggande, industriverksamhet och skogsbruk m.m.

Bakgrunden till ändringen är bl.a. en debatt om möjligheterna att över huvud taget bedriva skogsbruk i Sverige, sedan Skogsstyrelsen gjort en strikt tolkning av praxis från såväl mark- och miljödomstolarna som EU-domstolen avseende de underliggande EU-direktiven, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) samt Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet).

Den största ändringen är att den bestämmelse i artskyddsförordningen som införlivar förbuden i de två direktiven delas upp i två separata bestämmelser – 4 § och 4 a §. Tidigare lydelse av artskyddsförordningen har inneburit att art- och habitatdirektivets bestämmelser felaktigt blandats ihop med fågeldirektivets bestämmelser.

Genom den svenska implementeringen av direktiven i samma bestämmelse i artskyddsförordningen har fåglar således åtnjutit ett betydligt mer långtgående skydd än fågeldirektivet kräver av medlemsstaterna. Den aktuella ändringen av artskyddsförordningen innebär en anpassning och mer direktivskonform implementering av fågeldirektivet.

Den viktigaste följden av ändringen är införlivandet av en begränsning av det så kallade störningsförbudet i fågeldirektivet. Enligt undantaget gäller inte förbudet mot att avsiktligt störa vilda fåglar ”[…] om störningen saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen på en tillfredställande nivå särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov.”

Genom ändringen kommer det således finnas något bättre förutsättningar att bedriva skogsbruk och vindkraft liksom annan verksamhet som potentiellt kan störa någon av alla vilda fågelarter i landet, utan att behöva ta extrem hänsyn till exempelvis något enstaka fågelpar som eventuellt häckar i området.

Utöver denna ändring förtydligas även bland annat att förbudet att samla in ägg inte är begränsat till avsiktlig insamling samt att förbudet även avser insamling av tomma ägg.

Artskyddsfrågorna har varit föremål för omfattande utredning i SOU 2021:51 vars förslag hittills inte blivit lagstiftning. Den nu aktuella förordningsändringen är inte heller helt i överensstämmelse med utredningen förslag. Att Sverige inte implementerat de underliggande EU-direktiven på ett ändamålsenligt sätt och att artskyddsfrågorna utgör en rejäl utmaning för såväl förnybar energi, gruvdrift som för skogsbruket har påtalats för regeringen i många år. Det är därför ytterst välkommet att det nu tas ett litet steg i rätt riktning.

Ändringarna träder i kraft den 1 oktober 2022.

Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande jurist Jenni Ståhl.

Liknande artiklar

Mark och miljö2023.05.25

EU-direktiv riskerar att slå mot den gröna omställningen och framtida arbetstillfällen

Den gröna omställningen med fokus på förnybar energi såsom vindkraft och det alltmer digitaliserade samhället leder till en högre efterfrågan på en rad olika mineral, till exempel litium, kobolt, koppar, nickel, aluminium och fosfor. Mot den bakgrunden var 16 mars 2023 ett viktigt datum. Då publicerade nämligen EU-kommissionen ett förslag till förordning för säkerställandet av en säker och hållbar försörjning av så kallade kritiska råmaterial (CRM). Förordningsförslaget är en viktig pusselbit för omställningen inom Europa. Samtidigt ser vi stora risker med ett kolliderande direktiv som kan komma att bromsa utvecklingen av framtidens hållbara samhälle.

Mark och miljö, Miljö2023.05.19

HD fastställer skogsägares rätt till ersättning när avverkning hindras av artskyddsskäl

Mark och miljö2023.04.20

Förslag om tillfälliga miljötillstånd under exceptionella omständigheter

Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap kom 24 februari 2023 med sitt delbetänkande Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2023:11. Utredningens uppdrag har varit att ta fram ett förslag på lagstiftning som ger regeringen möjlighet att under exceptionella omständigheter fatta beslut om tillfälliga tillstånd enligt miljöbalken (MB) och om undantag från bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap.

Fler nyheter