Tjänsten prissattes inte vid den offentliga upphandlingen – hur ska priset då bestämmas?

Publicerat:12 juni, 2019
Enligt Svea hovrätts dom i maj 2019 ska ett strikt avtalsrättsligt tolkningsresonemang göras utifrån allmänna avtalsrättsliga principer och utifrån de kontraktshandlingar som föreligger. Detta oavsett att ett offentligt upphandlingsförfarande med i viss mån ensidigt upprättade handlingar i botten.

Bakgrund

Relita Industri och Skadeservice AB (Relita) väckte talan mot Sala kommun vid Västmanlands tingsrätt och begärde ersättning för utfört arbete med omkring 2,4 miljoner kr. Som grund för sin talan gjorde Relita gällande att ett avtal hade ingåtts med Sala kommun angående slamtömning av enskilda avloppsanläggningar med mera, att så kallade budade tömningar (särskilt beställda) utförts i enlighet med avtalet och att avtalat pris för sådana budade tömningar uppgick till 4 500 kr per tömning. Relita lutade sig särskilt mot en post i á-prislistan som angav ”Slamavskiljare, vid förhinder av ordinarie tömning”. Relita anförde också att det av de administrativa föreskrifterna framgick att budade tömningar avsåg extra beställningar, att sådana ingick i avtalet och att Relita var skyldigt att i anbudet prissätta dessa enligt den bifogade á-prislistan. Relita menade därför att rad 2 i á-prislistan (”Slamavskiljare, vid förhinder av ordinarie tömning”) måste tolkas som att det innefattar samtliga budade tömningar, även sådana som inte är akuta. Relita gjorde också gällande att parterna, eftersom de haft ett tidigare avtal där samtliga budade tömningar reglerats på denna plats i á-prislistan, haft en gemensam partsvilja att på samma ställe i det nya avtalet reglera samtliga budade tömningar på nytt.

Sala kommun bestred kravet och anförde att det fakturerade priset om 4 500 kr per budad tömning saknat stöd i parternas avtal och att priset därför måste bestämmas utifrån vad som är skäligt. Sala kommun pekade särskilt på att avtalets ordalydelse inte gav stöd för slutsatsen att alla budade tömningar, utöver de akuta, omfattades av posten i á-prislistan (ordalydelsen angav tydligt ett krav på ”förhinder”). Sala kommun anförde också att någon sådan partsavsikt som Relita gjort gällande inte kunde anses föreligga, särskilt som det inte fanns ett så nära samband mellan det tidigare och det nya avtalet.

Domen

Sedan tingsrätten meddelat dom överklagades målet till Svea hovrätt som avgjorde målet den 22 maj 2019. Av domskälen följer i huvudsak följande.

Den huvudsakliga frågan i målet har alltså rört om parterna har avtalat om pris för tjänsten ”budad tömning” och i sådant fall vilket pris. Hovrätten konstaterar inledningsvis att parterna varit överens om att den tjänst som fakturerats av Relita har omfattats av parternas avtal och att Relitas fakturor avsett sådana tömningar som skett utöver ordinarie tömningar och som inte har föregåtts av något hinder. Hovrätten konstaterar att avtalets ordalydelse och systematiken i AD-delen talar för att posten på rad 2 i á-prislistan inte innefattar budade tömningar som inte föregåtts av hinder. Hovrätten drar sedan slutsatsen att á-prislistan inte kan anses innefatta den typ av budad tömning som Relita i målet begärt ersättning för. Hovrätten konstaterar därefter att det inte är visat att parternas gemensamma avsikt varit att nämnda rad i á-prislistan ska omfatta budade tömningar.

Hovrätten pekar härefter på att Sala kommun av förbiseende inte har tagit upp tjänsten budade tömningar i á-prislistan och att det, mot den bakgrunden, saknas förutsättningar att bestämma priset för tjänsten budad tömning enligt någon annan post i á-prislistan. Slutligen anför hovrätten att det inte vid en sammantagen bedömning av parternas avsikt, avtalets ordalydelse, systematik eller övriga villkor inte går att fastställa avtalsinnehållet när det gäller priset för tjänsten budade tömningar och att priset därför måste bestämmas utifrån vad som är skäligt.

När hovrätten prövar vad som ska anses utgöra skäligt pris tas utgångspunkt i 45 § köplagen. Enligt denna bestämmelse ska priset, om det inte följer av avtalet, bestämmas mot bakgrund av vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen innebär, anför hovrätten, inte att säljaren har rätt att ta ut det pris som är högst av de skäliga priser som säljare i allmänhet tillämpar för den aktuella varan. Vad som är skäligt pris ska alltså bestämmas med ledning av övriga relevanta faktorer. I detta fall konstaterar hovrätten att skäligt pris för budad tömning ska bestämmas utifrån det pris för motsvarande tjänst som tillämpas i näraliggande kommuner, priset för motsvarande tjänst i den tidigare upphandlingen och priset för budad tömning av slambrunn i den nu aktuella upphandlingen. Vid en sammantagen bedömning av dessa faktorer finner hovrätten att skäligt pris för tjänsten uppgår till 1 000 kr.

Sammanfattande slutsats

Av förfrågningsunderlaget framgick att anbudet skulle innefatta á-prissättning av den tjänst (s.k. budad tömning) som kravet i målet avsåg. Det var också ostridigt att tjänsten ingick i parternas entreprenadavtal. Av förbiseende hade sådant pris inte lämnats. Domstolen kom fram till att den á-prislista som förelåg inte kunde tolkas på det sättet att den ansågs innefatta ett avtalat á-pris för budad tömning (som inte föranletts av hinder). Priset för tjänsten skulle därför bestämmas utifrån en skälighetsbedömning med utgångspunkt i 45 § köplagen.

De slutsatser som kan dras utifrån det ovan redovisade är alltså i huvudsak följande. Vid tvist angående huruvida en tjänst, efter ett offentligt upphandlingsförfarande, har prissatts i parternas avtal ska ett strikt avtalsrättsligt tolkningsresonemang göras utifrån allmänna avtalsrättsliga principer och utifrån de kontraktshandlingar som föreligger. Detta oavsett att ett offentligt upphandlingsförfarande med i viss mån ensidigt upprättade handlingar i botten. Några bevislättnader eller tolkningsföreträden för endera parten gäller inte. Varje offentlig upphandling och vad som förevarit inom ramen för denna bedöms isolerat och vad som avtalats, sagts eller gjorts inom ramen för en tidigare upphandling har svag eller ingen bäring på resonemang om gemensam partsavsikt. Den s.k. oklarhetsregeln blir aktuell bara om ett visst avtalsinnehåll kan fastställas, varför hovrättens domskäl inte behandlar dess innebörd, men tingsrättens domskäl innefattar ställningstagandet att den upphandlande myndigheten inte anses utgöra den starkare parten. Slutligen kan det konstateras att de tjänster som inte prissatts i parternas avtal ska prissättas utifrån ledning i dispositiv rätt, närmare bestämt en skälighetsbedömning utifrån köplagens bestämmelser.

För mer information, kontakta:

Per-Ola Bergqvist, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma

Ulrika Hedberg, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma