I november 2013 beslutade regeringen att en granskning skulle göras av myndigheterna inom miljöområdet. En utredning, Miljömyndighetsutredningen, tillsattes och i mars 2015 har Miljömyndighetsutredningen överlämnat sitt slutbetänkande, ”Vägar till ett effektivt miljöarbete” (SOU 2015:43), till regeringen. Syftet med utredningen har varit att granska verksamheterna vid en rad miljömyndigheter såsom bl. a. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Kemikalieinspektionen, SMHI m.fl. och undersöka om det finns överlappningar med övriga statliga miljöansvariga myndigheter som inte är ändamålsenliga. I utredningen konstateras inledningsvis att det finns vissa problem avseende regeringens styrning av miljömyndigheterna. Styrningen är idag för oklar och inte tillräckligt effektiv och när det gäller tillståndsprövning och tillsyn finns det brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet. För att komma tillrätta med denna problematik föreslås en rad åtgärder.
En av åtgärderna som föreslås är att mer verksamhetsanpassade uppgifter ska utformas för myndigheter och länsstyrelserna. Dessa uppgifter ska leda till att generationsmålet och de miljökvalitetsmål som fastställts av riksdagen uppnås. Vidare föreslår utredarna att en helt ny myndighet inrättas, Miljöinspektionen, vars huvuduppgift ska vara tillståndsprövning enligt 9, 11 samt 13-15 kap miljöbalken (1998:808). Den nya myndigheten ska även ansvara för tillsynen. Idag innehas dessa uppgifter av bl.a. Mark- och miljödomstolarna, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, HaV och Kemikalieinspektionen men att istället låta en statlig myndighet hantera tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning leder enligt utredningen till tydligare och snabbare processer, vilket utredningen menar kommer att underlätta för såväl företag och organisationer som för allmänheten.
Ytterligare åtgärdsförslag är att vattenmyndigheternas verksamhet flyttas till HaV och att vattenmyndigheterna avvecklas. Detta kommer enligt utredningen att leda till att resurserna koncentreras och att effektiviteten i vattenförvaltningen ökar. Vidare anser utredarna att den forskning som idag bedrivs inom miljöområdet behöver bli mer överskådlig och lättillgänglig. Det föreslås därför att uppdraget att identifiera, samla och tillgängliggöra sådana forskningsresultat ges till Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggnad och areella näringar (Formas). Formas bör enligt utredningen även, istället för Naturvårdsverket, ansvara för utvärdering av arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Detta för att en oberoende utvärdering ska åstadkommas. Avslutningsvis anser utredarna även att den finansiella styrningen av myndigheter bör granskas och att medel bör tillföras genom direkta anslag till den myndighet som ska utföra viss verksamhet istället för att gå via mellanhänder. Samtliga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Utredningen mottogs med svalt intresse från regeringen som inledningsvis uttalat att man inte avser att förändra myndighetsstrukturen på miljöområdet. Dock anses frågorna om hur systemet med miljömål kan stärkas genom uppdragsstyrning vara mer intressanta. Utredningen ska nu granskas av regeringen samt eventuellt i vissa delar sändas på remiss och det blir intressant följa hur regeringen framöver kommer att ställa sig till de åtgärder som föreslagits. Skulle tillståndsprövningen flyttas över till en ny myndighet blir det drastiska konsekvenser för samtliga verksamhetsutövare i Sverige.
Har du frågor om miljörätt? Kontakta Foyens avdelning för energi-, mark- och miljörätt!
