En entreprenör ansökte om överprövning av en offentlig upphandling mot bakgrund av att en tydligt angiven takvolym saknades vilket enligt entreprenören medfört att det inte gått att optimera resursallokeringen för uppdraget. Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen nu särskilt prövat är om det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att vid en upphandling av ramavtal med fler än en leverantör inte ange en övre gräns för de kvantiteter som kan avropas från ramavtalet. I målet aktualiseras också frågor kring den skadeprövning som ska göras när en upphandling överprövas. Vad gäller skada konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att entreprenören under anbudstiden hade kunnat begära ett förtydligande av vad som gällde rörande den maximala omfattningen av ramavtalet. Entreprenören kan därmed inte anses ha gjort vad som krävs för att undvika att skadas till följd av bristen som förelåg i upphandlingen avseende angivande av takvolym. Högsta förvaltningsdomstolen finner mot denna bakgrund att entreprenören inte har visat att bristen i upphandlingen har medfört att bolaget har lidit eller riskerar att lida skada genom att inte ha kunnat lämna ett än mer konkurrenskraftigt anbud.
För mer information kontakta Linnea Lindberg.
