Regeringen har den 28 januari 2021 fattat beslut om att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för vätgas och elektrobränslen. I uppdraget ingår bland annat att analysera och kvantifiera potentialen för ökad produktion, lagring, transport och användning av vätgas, elektrobränslen och ammoniak i olika sektorer på kort, medellång till lång sikt med beaktande av ekonomiska perspektiv samt att analysera tekniska och ekonomiska förutsättningar för vätgas som energilager för flexibilitet inom energisystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2021.
Regeringen påpekar att strategin och de eventuella åtgärdsförslag som tas fram av Energimyndigheten ska syfta till att underlätta för omställningen till fossilfrihet. Enligt riksdagens beslut om miljömål ska Sverige ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser till senast år 2045. Utsläppen från inrikes transporter (ej inkluderat inrikes luftfart) ska minska med 70 % jämfört med 2010 års nivå. Vätgasen kan enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan (prop. 2019/20:65) spela en större roll i framtiden när det kommer till industriprocesser, lagringskapacitet och bränsleceller i fordon. Uppdraget ligger i linje med de två meddelanden som presenterades av Europeiska kommissionen den 8 juli 2020 om EU-strategier för energisystemintegration respektive vätgas som en del av den ”gröna given”. I kommissionens vätgasstrategi redogörs för en färdplan mot 40 GW produktionskapacitet av vätgas från förnybar el till år 2030. Vidare presenterade även initiativet Fossilfritt Sverige den 21 januari 2021 en vätgasstrategi med utgångspunkt i branschernas färdplaner där vätgas bedöms stå för en betydelsefull roll i utveckling av ett fossilfritt Sverige inom flertalet sektorer.
Vi på Foyen välkomnar en vätgasstrategi och hoppas att detta kommer att leda till flera positiva förutsättningar för de aktörer vars inriktning är vätgas. Vi ser möjligheter för samspel med vindkraften såsom särskilt gynnsamma; vätgas såsom energilager, Power to Gas, kan skapa efterlängtad flexibilitet i energisystemet. I regeringens uppdragsbeskrivning saknas dock den mycket viktiga frågan om hur man i framtiden bör arbeta med tillståndsfrågan kring vätgas. Idag kan ett flertal olika lagar bli aktuella när man vill starta en verksamhet eller vidta en åtgärd som berör vätgas, t.ex. lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso-lagen), lagen om brandfarliga och explosiva varor, plan- och bygglagen och miljöbalken. Även lagen om transport av farligt gods kan bli aktuell. Regelsystemet är relativt krångligt och ibland behövs ett antal olika tillstånd/godkännanden från olika instanser. För att vätgasen på ett effektivt sätt ska kunna bidra till ett fossilfritt Sverige till år 2045 krävs att incitamentet för att använda/tillverka vätgas är tillräckligt starkt för att aktörerna ska gå över till vätgas. Ett led i att skapa ett sådant incitament är enligt oss att skapa ett tillståndssystem för vätgas som är smidigare och mer lättöverskådligt än det som finns idag, där hindren är många.
Har Du frågor om tillståndsfrågor för vätgas?
Kontakta:
Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se
Mikael Jonasson, biträdande juris på Foyen Advokatfirma
mikael.jonasson@foyen.se
