Mer om medansvarsperioden – när du som styrelseledamot kan få ditt bolags skulder i knäet

Publicerat:26 mars, 2019
Om styrelsen inte värnar aktiebolagets förmögenhet kan den i vissa fall bli ansvarig för bolagets skulder. Avsikten med dessa regler att framkalla vaksamhet på bolagets ekonomiska ställning. Regelverket är emellertid svårförutsägbart.

I Foyens tidigare artikel från december 2018 berättade vi om en tingsrättsdom (Södertörns tingsrätt, T 8310-16) som angick en tvist om en skuld till en hyresvärd som avslutades genom förlikning. I vanlig ordning innebar förlikningen att den ena parten, hyresgästen – som var ett aktiebolag – åtog sig att betala ett bestämt belopp, en s.k. förlikningslikvid. Vad det skildrade rättsfallet utmynnade i, var emellertid att bolagets enda styrelseledamot personligen blev skyldig att betala förlikningslikviden till motparten, något han knappast förutsåg när han skrev på förlikningsavtalet. Sedan artikeln skrevs har emellertid Svea Hovrätt (T 3503-18) upphävt den domen och befriat styrelseledamoten från ansvar. Därmed är det också på sin plats med ett uppföljande resonemang från oss. Liksom den nyssnämnda artikeln, handlar alltså denna om när bolagsledningen ansvarar juridiskt för bolagets skulder, något som bara sker under en s.k. medansvarsperiod.

Den välkända grundprincipen med aktiebolag är att dess ägare och företrädare fredas från ansvar för bolagets förpliktelser. Detta innebär i andra änden en riskförskjutning till bolagets fordringsägare – vars möjligheter att utfå betalning ju hänger på att bolagets förmögenhetsmassa räcker till. En sådan riskfördelning är i de allra flesta fall den mest samhällsekonomiskt effektiva – bland annat möjliggörs stor kapitalansamling och skydd för småsparare som saknar ingående kunskaper i bolagets verksamhet. Ofrånkomligen innebär dock denna sköld mot personligt ansvar också lägre incitament för ägare och ledare att värna bolagets förmögenhet i ekonomiskt svårare tider. Av det skälet har aktiebolagslagen, i likhet med utländska rättsordningar, regler som gör bolagets ägare och ledning ersättningsskyldiga ifall de under en ekonomisk kris beter sig klandervärt till men för fordringsägarna.

Aktiebolagslagen innehåller på detta område ett osedvanligt snårigt regelkomplex. Reglerna aktiveras när det ”finns anledning att anta”, som lagen uttrycker det, att bolagets tillgångar har ett värde lägre än halva det registrerade aktiekapitalet. (För dig som sitter i en bolagsstyrelse är föregående mening den enskilt viktigaste att känna till i denna artikel.) När det sålunda finns anledning att anta detta, ska bolagets styrelse vidta ett flertal åtgärder för att trygga bolagets förmögenhet – den första är att genast upprätta en s.k. kontrollbalansräkning. Följer styrelsen inte lagens föreskrivna handlingsmönster igångsätts en särskild tidsperiod, en medansvarsperiod. Börjar en medansvarsperiod löpa, och en bolagsskuld sedan uppkommer under denna period, är styrelsen (och ibland även VD och aktieägare) lika ansvariga för skulden som bolaget självt. Det kan vara lämpligt att nämna att det oftast är först i ett senare skede vid bolagets konkurs, som det visar sig om styrelsen har försummat sina åligganden så att en medansvarsperiod börjat löpa.

Regelverket har lämnat en rad oklarheter åt domstolarna att reda ut. En sådan oklarhet är vid vilken tid en skuld uppkommer. Att svaret på denna fråga inte är självklart framgår av rättsfallet i artikelns början. Vid tidpunkten då parterna i tvisten väl lyckats nå en förlikning, hade hyresgästbolaget med den ensamma styrelseledamoten hamnat i en medansvarsperiod. Tingsrätten ansåg då att bolagets skyldighet att betala förlikningslikviden hade uppkommit när parterna ingick förlikningsavtalet. Att de avtal som gav upphov till den genom förlikning lösta tvisten hade ingåtts före medansvarsperioden spelade då ingen roll. Svea Hovrätt tyckte dock tvärtom – det var inte en ny skuld som uppkom genom förlikningen, utan denna härrörde från avtalsförhållandet mellan hyresgästbolaget och motparten. Därmed undslapp styrelseledamoten betalningsansvar. Svea Hovrätts synsätt stämmer överens med Hovrättens för Västra Sverige, som också prövat samma fråga nyligen. I det målet (T 5474-17) biträdde Foyen framgångsrikt styrelsen.

Med stöd av dessa hovrättsfall får slutsatsen tills vidare bli att en skyldighet att betala förlikningslikvid normalt sett inte är en skuld som uppstår genom förlikningen. Därmed behöver en bolagsledning normalt sett inte vara orolig för att en uppnådd förlikning innebär ökad risk för personligt betalningsansvar (ifall bolaget riskerar att befinna sig i en medansvarsperiod). Vi säger ”normalt sett” på grund av att Hovrätten för Västra Sverige reserverade sig för att det i vissa fall ändå kan vara fråga om en ny förpliktelse. Om förlikningsöverenskommelsen exempelvis innehåller nya moment, som saknar samband med den bakomliggande tvisten, kan det antas att domstolar är mer benägna att göra undantag

Tillägg: Sedan denna artikel publicerades har Högsta domstolen, den 8 april 2019, beslutat att överpröva Svea Hovrätts avgörande. Saken kommer alltså få sin slutliga prövning när Högsta domstolen sagt sitt.

Sammanfattningsvis är avgörandena goda exempel på den svåröverskådlighet som präglar bestämmelserna om personligt ansvar för en bolagsledning. En uppmaning främst till dig som styrelseledamot, är att vara vaksam på bolagets ekonomiska ställning i svårare tider. Det är då framför allt viktigt att vara aktiv och hålla sig underrättad. Regelverket har inte överseende med okunskap. Vad mera är: när man företräder, eller gör affärer med, ett bolag med ekonomiska bekymmer bör man vara försiktig med vilka rättshandlingar man ingår och vilka åtgärder man vidtar. Det finns flera exempel från aktiebolagsrätten på att saker inte alltid är vad de synes vara.

__________________

Jonas Nilsson, advokat/partner på Foyen Advokarfirma

Dan Johansson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma