Regeringen lättar på gasen – uppdrar Energimyndigheten att utarbeta vätgasstrategi

Publicerat: 19 februari, 2021

Regeringen har den 28 januari 2021 fattat beslut om att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för vätgas och elektrobränslen. I uppdraget ingår bland annat att analysera och kvantifiera potentialen för ökad produktion, lagring, transport och användning av vätgas, elektrobränslen och ammoniak i olika sektorer på kort, medellång till lång sikt med beaktande av ekonomiska perspektiv samt att analysera tekniska och ekonomiska förutsättningar för vätgas som energilager för flexibilitet inom energisystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2021.

Regeringen påpekar att strategin och de eventuella åtgärdsförslag som tas fram av Energimyndigheten ska syfta till att underlätta för omställningen till fossilfrihet. Enligt riksdagens beslut om miljömål ska Sverige ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser till senast år 2045. Utsläppen från inrikes transporter (ej inkluderat inrikes luftfart) ska minska med 70 % jämfört med 2010 års nivå. Vätgasen kan enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan (prop. 2019/20:65) spela en större roll i framtiden när det kommer till industriprocesser, lagringskapacitet och bränsleceller i fordon. Uppdraget ligger i linje med de två meddelanden som presenterades av Europeiska kommissionen den 8 juli 2020 om EU-strategier för energisystemintegration respektive vätgas som en del av den ”gröna given”. I kommissionens vätgasstrategi redogörs för en färdplan mot 40 GW produktionskapacitet av vätgas från förnybar el till år 2030. Vidare presenterade även initiativet Fossilfritt Sverige den 21 januari 2021 en vätgasstrategi med utgångspunkt i branschernas färdplaner där vätgas bedöms stå för en betydelsefull roll i utveckling av ett fossilfritt Sverige inom flertalet sektorer.

Vi på Foyen välkomnar en vätgasstrategi och hoppas att detta kommer att leda till flera positiva förutsättningar för de aktörer vars inriktning är vätgas. Vi ser möjligheter för samspel med vindkraften såsom särskilt gynnsamma; vätgas såsom energilager, Power to Gas, kan skapa efterlängtad flexibilitet i energisystemet. I regeringens uppdragsbeskrivning saknas dock den mycket viktiga frågan om hur man i framtiden bör arbeta med tillståndsfrågan kring vätgas. Idag kan ett flertal olika lagar bli aktuella när man vill starta en verksamhet eller vidta en åtgärd som berör vätgas, t.ex. lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso-lagen), lagen om brandfarliga och explosiva varor, plan- och bygglagen och miljöbalken. Även lagen om transport av farligt gods kan bli aktuell. Regelsystemet är relativt krångligt och ibland behövs ett antal olika tillstånd/godkännanden från olika instanser. För att vätgasen på ett effektivt sätt ska kunna bidra till ett fossilfritt Sverige till år 2045 krävs att incitamentet för att använda/tillverka vätgas är tillräckligt starkt för att aktörerna ska gå över till vätgas. Ett led i att skapa ett sådant incitament är enligt oss att skapa ett tillståndssystem för vätgas som är smidigare och mer lättöverskådligt än det som finns idag, där hindren är många.

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter