Lagboken är tjock och består av massvis av ord som sedan formar regler som i sin tur blir lagar m.m. För en lekman kan innehållet kännas alltför komplicerat, det blir en barriär mellan dig och en förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter du har. Detsamma gäller de standardavtal som regelmässigt inkluderar i entreprenadprojekt (AB 04, ABT 06, ABK 09 osv.). När det väl uppstår en situation där rättslig rådgivning behövs kan rådgivningen som väl ges också uppfattas som svårförståelig och juridiskt krumbuktig. Vad kan man då göra för att råda bot på detta, och i förlängningen också ge ”juristerna” bäst möjligheter för att nå framgång med ens krav i domstol?
Den första delen av frågan ovan ligger egentligen på oss som ombud att klara av, det är vi som ska kunna lägga fram vår bedömning på ett sätt som alla ska kunna förstå även om juridiken kan vara komplicerad i sig ibland. Brister vi där har vi inte klarat av våra skyldigheter som rättsliga rådgivare.
Den senare delen är vad texten fortsatt ska handla, och då hur man som part i ett avtal bör tänka för att under projektets gång säkra den bevisning som sedan kan vara avgörande för en lyckad utgång om tvist väl skulle uppkomma senare.
Vi delar in avsnittet nedan i några av vanligast förekommande tvistepunkterna i entreprenadprojekt. Hänvisningar till bestämmelser, praxis m.m. görs inte, utan vad som sägs utgör någon form av ”sunt projektförnuft” som i sin tur understöds av vad som sägs i AB 04, olika rättsfall osv.
Vad ingår egentligen i avtalet?
I detta avseende uppstår i regel tvister om vad parterna överenskommit angående pris, omfattning av arbeten som ska ingå i priset, hur arbetena ska utföras, när arbetena ska vara färdiga osv.
Eftersom vad som står i olika skriftliga överenskommelser mellan parterna oftast är avgörande är det viktigt att alla centrala och viktiga överenskommelser säkerställs i ett skriftligt dokument (fysiskt papper, e-post, SMS m.m). Utöver detta är det viktigt att vad som sedan står i dokumenten är allmänt förståeligt och därmed i linje med parternas avsikt – den s.k. ordalydelsen av vad som förts in i dokumentet styr i regel hur skrivningarna ska uppfattas och tolkas som senare frågor uppstår om innehållet.
Om du därför under ett projekt får ett mail eller liknande från motparten som går stick i stäv med hur du har uppfattat avtalet – eller som lägger till något till vad som ska ingå i avtalet – se till att reagera (skriftligen) och svara i enlighet med din uppfattning om avtalet. Likaså om du och motparten ingått en muntlig överenskommelse om ett t.ex. ett tillägg eller justering av det skriftliga avtalet, sätt överenskommelsen på pränt genom att exempelvis skicka ett ”bekräftelsemail” där överenskommelsen upprepas fast denna gång alltså i skrift.
Det som ofta fäller avgörandet vid tvistigheter kring kontraktsinnehållet är alltså den samtida dokumentationen. Handlingar som upprättas långt senare riskerar att bedömas som efterhandskonstruktioner som därmed inte tillmäts betydelse av domstolen. Det blir också ofta den andra parten som får bördan att bevisa att det förhåller sig på ett sätt som avviker från den samtida dokumentationen – detta är naturligtvis svårt (även om man har rätt i sak).
ÄTA-arbeten/hinder
De s.k. ÄTA-arbeten (främst ändrings- och tilläggsarbeten), liksom ”hinder” i arbetena, är vanliga tvistefrågor i entreprenadprojekt.
Oavsett om man är beställare eller entreprenör finns det ett antal saker man kan fundera på för att på ömsom sidor av frågan försäkra sig om bevisning för rätt till betalning (och motsatsen).
För det första ska frågan om underrättelser om ÄTA-arbeten/hinder skötas ”by the book”, dvs. i allmänhet genom skriftliga underrättelser. Se därför till att det finns ett system i projektet för att kraven uppfylls, t.ex. genom en upprättad databas där underrättelser med ett standardiserat utseende (mallar) kan översändas till beställaren.
Se även till att projektets dagbok fylls i med uppgifter om vad som faktiskt förekommer i entreprenaden, t.ex. genom att notera om oväntade markförhållanden upptäcks (var, hur, i vilken omfattning osv.) samt vilka resurser som tas i bruk för att hantera frågorna (antal arbetare, maskiner osv.). Domstolar lägger ofta vikt vid dagboken när de prövar olika frågor som ska ha ägt rum under entreprenadtiden. Lägg gärna även till fotografier i dagboken avseende frågorna som uppkommit.
Man kan faktiskt även som beställare föra en projektdagbok där viktiga händelser i entreprenaden dokumenteras och beskrivs. Denna delas inte med entreprenören, men kan utgöra en viktig grund och stöd för om en fullskalig tvist sedan uppstår och man som projektpersonal ska behöva gå tillbaka i minnet ett par år och redogöra för en jurist om vad som hänt m.m. i projektet.
Utnyttja även möjligheten att föra fram frågor om ÄTA-arbeten/hinder vid möten mellan parterna, t.ex. vid byggmöten där frågorna återigen kan dokumenteras skriftligt, och likaså hur parterna ställer sig i frågorna. Detta kan sedan få stor betydelse för prövningen av om hinder förekommit, t.ex. genom att beställaren vid möten medgett att arbetena varit stoppade osv.
Om frågor som uppkommit är mer tekniskt komplicerade eller kräver undersökningar från utomstående, ta in en sakkunnig för att genom skriftliga rapporter dokumentera status, markförhållanden m.m. Ta också gärna in den sakkunniga ”där och då” – det finns nämligen en skillnad i bevisets styrka om den sakkunnige faktiskt varit på platsen och sett problematiken jämfört med en senare daterad skrivbordsprodukt. Som sagt ovan är den samtida dokumentationen ofta avgörande för att nå framgång.
För de kostnader som uppstår – eller som förs fram av motparten – se till att de genomgår en noggrann granskning (inkl. sammanställning och presentation) som möjliggör en bedömning om kostnadernas relation till inträffade händelser. Detta bör ske genom att kostnaderna sammanställs snarast möjligt efter att de uppkommit och då t.ex. även knyts till vad som antecknats i dagboken. Därigenom säkerställs det kostnadsunderlag som bygger upp anspråket mot motparten.
När det sedan gäller frågan om tidskonsekvenser har uppstått pga. ÄTA-arbeten eller hinder, dvs. om projektet kommer att försenas eller inte, se till att t.ex. inträffade hinder (utöver att underrättas om enligt ovan) återges eller får dokumenterad effekt på tidplanen i entreprenaden. Det kan därigenom bli tydligt om uppkomna förhållanden påverkar den s.k. kritiska linjen i projektet, dvs. om hindret har konkret och faktiskt effekt på färdigställandetiden (vilket är ett villkor för rätt till tidsförlängning). Likaså kan beställaren göra denna analys redan ”där och då” för att eventuellt kunna motbevisa påståenden om hindrande omständigheter.
Fel och brister i utförda arbeten
Det hör till vanligheterna att fel i någon omfattning uppkommer i entreprenader. Även i denna del kan inspiration tas från vad som sagts i avsnittet ovan, dvs. se till att underrätta/reklamera tydligt till motparten, dokumentera felet i fråga samt ta in extern utredning vid behov.
I denna del kan man också överväga att nyttja möjligheterna till olika former av besiktningar av de förhållanden som man menar utgör fel/inte utgör fel – t.ex. förbesiktning (om felet riskerar att byggas in) eller särskild besiktning (om entreprenaden redan är godkänd). Utlåtandet från besiktningen ges i allmänhet starkt bevisvärde vid senare prövning.
Sammanfattningsvis
För att summera ovan är vårt recept på en lyckad prövning i domstol av klientens sak att klienten skött projektet på ett sätt som möjliggör att man i efterhand genom dokumentation i olika former kan gå tillbaka och inhämta bevisning till stöd för sin uppfattning. Den ”bästa” dokumentationen är också den som härstammar från de tidpunkter då olika tvistefrågor uppkommit – den s.k. samtida dokumentationen. Utöver detta är det naturligtvis viktigt att man genom relevanta projektpersoner (muntlig bevisning) kan ge ytterligare stöd för ens krav, som därigenom alltså bekräftar och utvecklar vad som framgår av dokumentationen i projektet.
Ovanstående kan ofta uppnås genom en god kännedom om rättigheter och skyldigheter i avtalet och även de tillämpliga standardavtalen (AB 04 osv.). Om man alltså redan från början använder sig av ett arbetssätt som direkt eller indirekt säkrar bevisning om avgörande överenskommelser och händelser i projektet – vilket dessutom ofta är i linje med villkoren för underrättelser m.m. i AB 04 osv. – kan en part därigenom samla de ”ingredienser” som blir del av receptet för en framgångsrik talan i domstol.
Artikeln är författad av Axel Ryning och Emma Gustafsson.
