Nytt avgörande från MÖD: Ingen påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö av vindkraftspark

I dom meddelad den 2 november 2022 i mål nr M 11168-21 prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om den visuella påverkan från ytterligare fem vindkraftverk (sju vindkraftverk hade redan erhållit tillstånd i underinstanserna) skulle innebära påtaglig skada på det närbelägna området av riksintresse för kulturmiljövården. Domstolen befäster genom sin dom tidigare praxis enligt vilken en större grad av redan existerande modern samhällsutbyggnad i anslutning till riksintresset resulterar i en mildare skadebedömning, medan ett mer isolerat och orört landskap innebär en strängare bedömning.

Publicerat: 25 november, 2022

Bakgrund

Eolus Vind AB sökte i februari 2017 om tillstånd för uppförande av femton vindkraftverk med en totalhöjd om högst 220 meter i Lindesbergs kommun. I närområdet ligger Siggebohyttans bergsmansgård som tillsammans med bland annat gruvområdet av Riksantikvarieämbetet är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Det av vindkraftverken som placerats närmast riksintresset ligger drygt 1700 meter från själva bergsmansgården. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen vid Örebro län (MPD) fann att endast fyra av verken kunde ges tillstånd. Av övriga verk bedömdes fyra hamna för nära häckningsplatser för storlom och fick därför avslag. Ett av verken nekades tillstånd på grund av bullerstörning vid en bostadsfastighet. Utöver detta bedömdes nio av verken orsaka visuell skada på bergsmansgården och dess riksintresse för kulturmiljövård.

I mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt (MMD) justerade sökanden antalet sökta verk till tolv. Prövningen i MMD kom även den att handla om verkens påverkan på riksintresset för kulturmiljövården. Domstolen fann att tre verk kunde ges tillstånd medan fem verk inte kunde tillåtas eftersom det visuella intryck dessa skulle innebära utgör en påtaglig skada i förhållande till riksintresset för kulturmiljövård. Bolaget överklagade domen med avseende på alla de fem verk som nekats tillstånd av MMD.

MÖD:s bedömning

MÖD delar underinstansernas bedömning om att det område som Riksantikvarieämbetet pekat ut som riksintresse faktiskt utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Prövningen kom således att handla om verkens påverkan på riksintresset. Domstolen tar utgångspunkt i tidigare praxis enligt vilken skadebedömningen ska göras i ljuset av redan existerande påverkan på riksintresset. Av denna praxis följer att ju större grad av modern samhällsutbyggnad som redan finns i anslutning till riksintresset, desto mildare blir skadebedömningen i förhållande till nya åtgärder (MÖD 2007:47), medan ett mer isolerat och orört landskap innebär en strängare bedömning (MÖD 2017:20). MÖD konstaterar att det i närheten av bergsmansgården finns två landsvägar och flera bostadsfastigheter. Gården kan enligt domstolen därför inte betraktas som ett orört område helt opåverkat av modern samhällsbyggnad. Domstolen understryker dock att sett till gårdens höga kulturvärden måste förändringar som kan ha negativ påverkan på kulturvärdena ske varsamt.

Vid sin prövning kommer MÖD fram till att den visuella påverkan som vindkraftverken innebär inte utgör en påtaglig skada i förhållande till riksintresset. Trots att prövningen i MÖD endast omfattade fem av de totalt tolv vindkraftverk som ingick i bolagets ansökan slår MÖD fast att de sju redan godkända vindkraftverken måste beaktas vid prövningen. Detta eftersom den samlade påverkan på riksintresset från alla tolv vindkraftverk annars kan bli oacceptabel. MÖD konstaterar vidare att alla fem vindkraftverk som omfattades av bolagets överklagande i viss mån kommer att kunna ses från olika delar av riksintresset. Den visuella påverkan som vindkraftverken kommer att innebära bedöms dock varken var för sig eller tillsammans utgöra påtaglig skada. I sin bedömning tar MÖD fasta på att det rör sig om ett fåtal vindkraftverk som är placerade glest och på ett relativt stort avstånd från riksintresset samt att den viktiga kopplingen mellan bergsmansgården och det omgivande skogslandskapet inte skulle komma att påverkas av verken.

Kort analys

MÖD:s avgörande är principiellt viktigt. Det utgör i huvudsak ett befästande av de sedan tidigare fastslagna principerna för hur påverkan på riksintressen för kulturmiljövården ska prövas i denna typ av fall. De faktorer som särskilt lyfts fram av MÖD som viktiga för prövningen är dels att när modern samhällsutbyggnad redan finns i närheten av riksintresset påverkar detta bedömningen i en mildrande riktning, dels att ett mer isolerat och orört landskap kring riksintresset innebär en strängare bedömning. Det är vidare värt att notera MÖD:s konstaterande att även sådana verk som i formell mening inte omfattas av prövningen, men som underinstanserna lämnat tillstånd till, måste beaktas när bedömningen av påverkan på riksintresset för kulturmiljövård görs. Avgörandet är även välkommet sett i ljuset av att det inom Örebro län endast beviljades tillstånd för 16 vindkraftverk av de totalt 87 verk för vilka tillstånd sökts under perioden 2014–2020 (Westanders rapport – Statistik om vindkraftsärenden 2014–2020, s. 13). Extra positivt är att verken ligger i Lindesbergs kommun, där det fram tills idag inte har funnits några tillståndsgivna vindkraftverk alls.

Har du frågor om vindkraft, tillståndsprövningar eller andra tillståndsrelaterade frågor är Du välkommen att kontakta oss på Foyen.

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter