Nya regler för avfall som gäller de flesta – men vad innebär de?

Under sommaren 2020 fick vi flertalet nya regler avseende avfall. En viktig nyhet är att verksamheter nu måste rapportera in sitt farliga avfall till Naturvårdsverkets register. Advokat Caterina Carreman och biträdande jurist Sara Eriksson förklarar vad reglerna innebär samt vad som ska rapporteras – och vem reglerna gäller.

Publicerat: 22 februari, 2021

Den 1 augusti 2020 infördes ändringar på avfallsområdet som innebar både justeringar av miljöbalkens kap. 15 och en ny avfallsförordning, SFS 2020:614. En av de viktiga ändringarna som infördes är att den tidigare anteckningsskyldigheten för farligt avfall har utökats, och fr.o.m. den 1 november 2020 ska anteckningarna rapporteras in till Naturvårdsverkets nya avfallsregister.

Rapporteringsskyldigheten gäller alltså för farligt avfall och Naturvårdsverket ger som exempel lysrör, batterier, impregnerat trä eller burkar med färgrester. Farligt avfall kan därmed vara sådant som hanteras i ”vanliga” verksamheter, då det handlar om vad avfallet innehåller, t.ex. kvicksilver eller viss elektronik. Detta innebär att en fastighetsägare till kontorsbyggnader kan bli en producent av farligt avfall när lysrör byts ut i byggnaderna. De flesta verksamheter kommer med andra ord omfattas av rapporteringsskyldigheten eftersom de flesta producerar någon form av farligt avfall. Det finns ingen nedre gräns i fråga om mängden avfall eller verksamhetens storlek och omfattning för att antecknings- och rapporteringsskyldigheten ska gälla. Reglerna gäller således även de verksamheter som producerar små mängder farligt avfall.

I avfallsförordningen framgår vilka som har anteckningsskyldighet och det är:

  • Producenter av farligt avfall,
  • transportörer av farligt avfall,
  • insamlare och den som hanterar farligt avfall,
  • den som handlar eller mäklar med farligt avfall, och slutligen
  • behandlare av farligt avfall.

Avfallsproducenter definieras som ”den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning”. En avfallsproducent kan vara både en privatperson och ett företag. Den som äter en glass producerar exempelvis avfall i form av glasspappret. Avfallsproducent är alltså ett mycket vitt begrepp och  innefattar verksamheter som t.ex. byter uttjänta lysrör eller slänger en burk med färg.

Verksamheter som producerar farligt avfall, antingen i eller i samband med sin verksamhet, har sedan tidigare en skyldighet att föra anteckningar över den mängd och art av farligt avfall som verksamheten hanterat eller gjort sig av med. Dessa anteckningar behöver visas först på begäran av en tillsynsmyndighet. Det som till exempel ska antecknas och rapporteras till registret är:

  • typ av farligt avfall med avfallskod,
  • var avfallet producerats,
  • transportsätt,
  • datum för borttransport,
  • vem avfallet transporteras till,
  • avfallets vikt i kilogram och
  • behandlingsmetod.

Värt att notera är att olika delar av avfallskedjan kan behöva rapportera in olika uppgifter. Det är även viktigt att olika sorters farligt avfall delas upp och anges var för sig, det är alltså inte möjligt att skriva ”10 kg farligt avfall” om lådan som innehåller både lysrör och impregnerat trä. Naturvårdsverket poängterar att det inte bara är större industriella verksamheter som omfattas av reglerna om rapporteringsskyldighet av farligt avfall, utan att det även kan vara en frisörsalong, advokatbyrå eller biltvätt. Väldigt många verksamheter producerar någon form av farligt avfall och kanske sådana som inte tidigare var medvetna om sin anteckningsskyldighet.

Det bör noteras att farligt avfall som producerats av hushåll är undantaget från antecknings- och rapporteringsskyldigheten för själva hushållet, men ska antecknas och föras in i registret om det är så att avfallet tagits omhand av någon som har till tillstånd att hantera avfall. Generellt kan alltså sägas att privatpersoner inte behöver rapportera in lysrör som använts i hushållet till Naturvårdsverkets register, men det måste verksamheter göra.

Rapportering ska göras till registret varje gång verksamheten fört en anteckning. Det är möjligt att överlåta åt ett ombud att lämna uppgifterna till registret, t.ex. den som transporterar bort avfallet, men då ska det framgå att inrapporteringen sker via ombud. Enligt Naturvårdsverket ska rapportering till registret ske inom två dagar från då anteckningen ska vara förd och detta kan göras elektroniskt. Det bör observeras att rapporteringen till det nationella registret inte innebär ett undantag från skyldigheten för en verksamhet att föra egna anteckningar över det farliga avfallet.

Naturvårdsverket har uttryckt att de anser att den som är skyldig att föra anteckningar fortfarande är ansvarig för registrering till avfallsregistret, oavsett om de har anlitat ett ombud eller inte, och att den anteckningsskyldige ska ha tillgång till anteckningarna i sin verksamhet i minimum 3 år från händelsen. Det nationella registret är alltså bara ett komplement till de anteckningar som verksamheten ska föra.

Sammanfattning

De nya reglerna innebär alltså en utökad skyldighet för verksamheter att rapportera sitt farliga avfall och inte längre bara anteckna det. Denna skyldighet omfattar de flesta verksamheter, så det kan vara bra att fundera över om det gäller dig och vad detta i sådana fall innebär för din verksamhet.

Vi kommer under april och maj månad att hålla en webinarserie om dessa lagändringar, inbjudan kommer senare i vår.

Liknande artiklar

Fler nyheter