Regeringen offentliggjorde nyligen propositionen (2020/21:64) om en ny lag gällande konsultation i ärenden av särskild betydelse för det samiska folket. Syftet är att främja samernas inflytande. Lagen har sin bakgrund i att Sverige fått återkommande internationell kritik för sin hantering av frågor som rör samerna som erkänd ursprungsbefolkning.
I korthet innebär förslaget att regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner ska vara skyldiga att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Den samiska företrädaren ska vara Sametinget och om ärendet kan få särskild betydelse för en sameby ska även samebyn konsulteras. Även en samisk organisation kan uppträda som samisk företrädare.
Den konsultatonsskyldige ska så tidigt som möjligt informera den samiska företrädaren om ärendet och fråga om företrädaren begär konsultation. Konsultation kan även ske genom att den samiska företrädaren bedömer att ett ärende kan få särskild betydelse för samerna och därför begär konsultation. Det här innebär således att samerna har ett tolkningsföreträde avseende vilka ärenden som kräver konsultation.
Att samernas rättigheter förtydligas och stärks är självklart av godo, men det får inte ske på bekostnad av att samhällets klimatomställning bromsas. Tyvärr är sannolikheten stor att den nya lagen innebär ökad administration och längre handläggningstider i ärenden som berör bland annat miljöbalken, minerallagen, ellagen samt plan- och bygglagen. Det blir således frågan om mer byråkrati och större tidsåtgång vid prövning av infrastrukturprojekt såsom elnät för vindkraft och annan förnybar energi samt för mineralprospektering och annan markanvändning. Även kommunernas detaljplaner fördröjs.
Det råder inget tvivel om att omställningen till ett fossilfritt samhälle och satsningen på förnybar energi kräver en rejält ökad elektrifiering och därmed ökar behovet av metaller. Sverige har nu en unik möjlighet att bidra med metaller inom EU och övriga världen. Dessvärre har Sverige rasat betydligt i rankingen på Fraser Institutes lista över länder med ett investeringsvänligt klimat. Det här raset beror helt enkelt på att investeringar hamnar utomlands istället, då det inte går att få besked om tillstånd inom rimlig tid i Sverige. Efter fyra års handläggning beslöt regeringen nyligen att säga nej till Bolidens satsning i Laver, Älvsbyn. Det här är bara ett av flera exempel på beslut som hotar rättssäkerheten och innebär förlorade jobb i glesbygden.
En annan negativ aspekt av förändringen gäller resurserna för att hantera den nya lagen. Sametinget är nämligen den enda myndighet som ges vissa utökade resurser av regeringen. Alla andra förvaltningsmyndigheter och domstolar ska enligt regeringen finansiera kostnadsökningar orsakade av den nya lagen inom befintliga utgiftsramar. Det här visar på att regeringen tyvärr åter en gång gravt underskattat komplexiteten i tillståndsprövningarna som sker i Sverige. Konsultationsskyldigheten kommer leda till synpunkter och inspel av mycket skiftande karaktär som måste hanteras genom diarieföring och kommunikation av den myndighet som prövar ärendet. Den sökande måste därefter svara på synpunkterna. Allt detta ska sedan utmynna i beslutsunderlag för ärendet. Kommunikation förväntas dessutom ske i flera varv vilket ytterligare spär på dagens redan krångliga och tidsödande tillståndsprocess. En process som för övrigt redan innehåller ett antal olika samråd och yttrandemöjligheter för bland andra berörda rättighetshavare och närboende.
Den nya lagen om konsultationsordning innebär en rejäl belastning på en redan oerhört ansträngd tillståndsprocess. Om lagen blir verklighet är det därför av yttersta vikt att omgående ge utökade resurser till berörda myndigheter och domstolar för att värna rättssäkerheten. Utan effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser kommer satsningarna på samhällsnyttiga projekt som gruvor, klimatsmart industri och förnybar energi att försvinna bort från Sverige. Vi riskerar då konsekvenser i form av såväl förlorade arbetstillfällen som ouppfyllda klimatmål.
Artikel är även publicerad i Aktuell Hållbarhet 25 februari 2021 >>
Uppdatering av texten 2021-03-31: Regeringen lämnade den 24 mars 2021 en skrivelse till riksdagen med en återkallelse av propositionen.
