För en entreprenör som verkar i en konkurrensutsatt bransch där marginalerna inte är så höga kan det vara tillräckligt med negativ påverkan av begränsat slag för att hamna i en nedåtgående spiral med röda siffror som följd. Det kan exempelvis handla om en felkalkyl, att något går snett i byggproduktionen eller att man blir oenig kring omfattningen av avtalade arbeten.
På motsvarande sätt kan en vikande bostadsmarknad och ett förändrat ränteläge påverka högt belånade beställares och byggherrars möjligheter att på sikt driva sin verksamhet enligt tidigare tillämpade affärsmodeller. Ingen av de beskrivna situationerna behöver i sig leda till att en konkurs eller obeståndssituation uppkommer, men det finns en ökad risk för det.
Hur kan man då säkra sina rättigheter om motparten går i konkurs eller hamnar på obestånd? För en beställare är det enkla svaret att inte betala för mer än vad som utförts. Om beställaren dessutom håller inne betalning med sådan marginal att det sannolikt inte blir dyrare att färdigställa entreprenaden med en annan entreprenör, ifall den redan anlitade inte fullföljer sina åtaganden, har beställaren förmodligen satt sig en än mer säker sits.
För entreprenören å andra sidan gäller det att försöka se till att så mycket betalning som möjligt sker i förväg och att betalningsplanen, om en sådan finns, är så framtung att entreprenören inte behöver ligga ute med pengar och arbete.
Att dessa två förhållningssätt inte kan förenas med varandra är i princip självklart och i ett balanserat avtal förekommer inte den typen av ojämlikheter. Den affärstransaktion som en entreprenad typiskt sett utgör innebär dessutom alltid ett visst risktagande för parterna. Med lite framförhållning går det dock att försöka mildra konsekvenserna av om dessa risker skulle infrias.
I det följande kommer jag ur ett beställarperspektiv redogöra för några av de frågor som kan uppkomma vid konkurs- och obeståndssituationer samt vad som kan vara bra att tänka på. En motsvarande redogörelse har även upprättats ur ett entreprenörsperspektiv. Båda redogörelserna är praktiskt inriktade utan hänvisningar till paragrafer och rättsfall eller liknande. De är även kronologiskt uppställda, där frågor som är aktuella inför, under och efter entreprenaden samt vid motpartens konkurs behandlas var för sig.
Har du några frågor? Tveka inte att kontakta Marcus Eidem.
