Juleljus och julefrid – när kan man klaga på sin grannes julbelysning?

I dessa tider sätter många upp belysning i sina trädgårdar och på sina hus. Det kan vara mycket stämningsfullt och vackert eller mycket irriterande. Vad kan man egentligen göra åt sin grannes julbelysning om den stör dig?

Publicerat: 19 december, 2019

Starka ljus eller störande belysning kan i vissa fall anses vara en olägenhet enligt miljöbalken. Detta gör att det finns en möjlighet att lämna in klagomål på störande belysning till aktuell kommun. Praxis, som förvisso inte rör just julbelysning utan andra typer av lampor utomhus, talar dock för att det med grund i miljöbalkens bestämmelser kan vara svårt att få något gehör för ett sådant klagomål. Enligt de rättsfall som finns, som ofta rör fotbollsplaner och liknande, krävs det att belysningen medför en olägenhet för människors hälsa, och det ska inte vara fråga om en enskild persons reaktion i det enskilda fallet utan vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet. Störningen ska inte heller vara endast tillfällig, vilken julbelysning oftast är. Det är därför svårt att nå framgång med ett klagomål på julbelysning med grund i miljöbalkens regler. Det finns dock praxis där belysning i form av en bildskärm, som visade både stilla bilder och rörliga, bedömts utgöra en störning som utgjorde en olägenhet för människors hälsa (Mark- och miljööverdomstolens dom den 12 november 2015 i mål M 2948-15), så helt omöjligt är det inte, bara mycket osannolikt.

Men om man inte lyckas få gehör för sina klagomål enligt miljöbalken går det då att försöka få bort den blinkande grannen på annat sätt?

Om området omfattas av detaljplan krävs faktiskt bygglov enligt 6 kap. 3 a § plan- och byggförordningen för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om den avsedda användningen av anordning kan ha betydande inverkan på omgivningen eller anordningen placeras på en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk miljömässig eller konstnärlig synpunkt och inte får förvanskas. Det finns emellertid väldigt lite praxis över vad som avses med en ”ljusanordning”, men Regeringsrätten uttalade i RÅ 1993 ref. 81 att en tolkning som innebär att varje gatlykta och mindre belysningsarrangemang inom detaljplanerat område skulle kräva bygglov inte är varken ändamålsenlig eller lämplig. Men om belysningen är trafikfarlig eller störande på grund av blinkande ljus, hög ljusstyrka eller bländning kan den anses ha betydande inverkan på omgivningen och därmed kräva bygglov. Så om grannen har den lite stillsamma belysningen runt balkongräcket är det ytterst tveksamt att denna kommer gå att angripa. Om det däremot är tomten med alla renar utmed taknocken i vuxen storlek vilken blinkar med starkt ljus och lyser upp hela grannskapet finns det kanske en liten chans att en kommun skulle bedöma det som lovpliktigt.

Men det är inte troligt att något kommer att hinnas göras åt belysningen innan jul och ledigheterna så kanske är det bara bättre att prata med grannen än att starta juridiska processer.

Med detta vill Foyens Mark- och miljöavdelning önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År – och hoppas att du inte störs alltför mycket av grannen.

Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma pia.pehrson@foyen.se

Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma caterina.carreman@foyen.se

Sara Eriksson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma sara.eriksson@foyen.se

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter