Flera goda förslag i ny utredning om försörjning av innovationskritiska metaller och mineral

Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral presenterade 31 oktober 2022 sitt betänkande SOU 2022:56 – En tryggad försörjning av metaller och mineral. Utredningen har haft i uppdrag att se över prövningsförfarande och regelverk för att säkra en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Den aktuella utredningen föranleds av samhällets ökade behov av innovationskritiska metaller och mineral, särskilt mot bakgrund av den gröna omställningen. Genom att säkra en hållbar tillgång till dessa metaller och mineral kan Sverige minska de risker som hänger samman med ett stort importberoende från bl.a. Kina. Utredningen har identifierat ett antal utmaningar med dagens system och föreslagit vissa ändringar i lagstiftningen som berör utvinningen av dessa metaller och mineral. Vi på Foyen ger nedan en sammanfattning av förslagen.

Publicerat: 6 december, 2022

Utredningens förslag

 

Förenklad administrativt förfarande och bättre dialog

Ett av de stora problemen för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral är att det på grund av administrativa hinder tar lång tid att komma i gång med prospektering och eventuell efterföljande gruvverksamhet. För att bedriva prospektering och provborrning krävs det idag beslut från flera olika myndigheter enligt olika lagar, vilket leder till ett splittrat och svårnavigerat förfarande.

För att göra förfarandet mer lättnavigerat och mindre tidskrävande föreslås ett antal åtgärder för att förenkla och förtydliga för verksamhetsutövarna. Bland dessa åtgärder föreslås att kravet på anmälan till kommunen vid djupborrning enligt 4 kap. 17 § miljöprövningsförordningen (2013:251) tas bort när borrningen även omfattas av krav på undersökningstillstånd enligt minerallagen (1991:45). Samtidigt föreslås att det ska ske en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken (1998:808) innan en sådan djupborrning får påbörjas, då det kan vara svårbedömt när en djupborrning kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Även om många företag redan idag anmäler om samråd enligt bestämmelsen i miljöbalken innebär ett införande av ett uttryckligt krav på anmälan att processen blir tydligare och ökar dessutom likvärdigheten inom förfarandet. Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska enligt förslaget integreras med anmälan av utvinningsavfallsplan för prospektering. Detta flyttar tillsynsansvaret för utvinningsavfallsplanen från kommunen till länsstyrelsen, vilket ger länsstyrelsen större möjligheter att ta ett helhetsgrepp samtidigt som det minskar behovet för verksamhetsutövaren att ha kontakt med flera olika myndigheter. Vidare föreslås även införandet av ett generellt undantag från förbudet mot terrängkörning enligt terrängkörningslagen (1975:1313) för innehavare av undersökningstillstånd.

Utredningen föreslår även att maximal giltighetstid för ett undersökningstillstånd förlängs från dagens 15 år till 17 år mot bakgrund av den allt längre tid det visat sig ta att hitta en brytvärd fyndighet. Samtidigt införs krav på att prospektören för att få tillståndstiden förlängd årligen ska redogöra för resultaten av undersökningen. Det föreslås även en förändring av definitionen av synnerliga skäl vid prövningen av den slutliga förlängningen av ett undersökningstillstånd. Med synnerliga skäl ska förstås att det finns indikationer på att en brytvärd malmkropp finns inom prospekteringsområdet och att det under den sista perioden kommer att vara möjligt att ta fram tillräckligt underlag för malmbevisningen.

För att öka effektiviteten och tydligheten inom prövningsprocessen föreslås att Sveriges geologiska undersökning (SGU) ges i uppdrag att fungera som en ”prospekteringssluss”. Det skulle innebära att myndigheten får i uppdrag att underlätta för prospektörer att enkelt skaffa sig en överblick över vilka myndighetskontakter, regelverk och processer som kan komma att aktualiseras vid prospekteringen. Länsstyrelserna uppdras att utveckla djupare samverkan i syfte att skapa bättre förutsebarhet och likabehandling inom prövningsprocessen.

I syfte att förebygga överklaganden som hindrar utvinningen av innovationskritiska metaller och mineraler lämnar utredningen flera förslag som syftar till att i ett tidigt skede skapa lokal förankring av prospekterings- och utvinningsverksamheten. Förslagen rör främst prospekteringsfasen av projekt eftersom det redan idag alltid krävs samråd innan själva gruvverksamheten kan påbörjas. Utredningen föreslår att ett krav på dialogmöte införs. Dialogmötet ska administreras av SGU och syftar till att ge grundläggande information om projektet och prövningsprocessen. Vid mötet ska såväl verksamhetsutövaren som SGU presentera information och verksamhetsutövaren ska även besvara frågor från allmänheten. Kostnaderna för dialogmötet ska bäras av verksamhetsutövaren.

Det föreslås även att Försvarsmakten underrättas om ansökningar om undersökningstillstånd, så att Försvarsmakten i ett tidigt skede kan uppmärksamma eventuella konflikter med totalförsvarsintressen.

Högre prioritering av utvinning av innovationskritiska metaller och mineral inom den nationella planeringen samt en tydligare prövningsprocess

Utredningen föreslår ändringar av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken i syfte att ge utvinningen av innovationskritiska metaller och mineral en starkare ställning i förhållande till andra intressen. Utredningen föreslår att 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken ändras så att det förtydligas att det som utpekas som riksintresse och därmed ska skyddas mot påtaglig skada är utvinningen av metaller och mineral, snarare än fyndigheterna i sig. Ändringen innebär att det förtydligas att de områden som behövs för anläggningar för utvinningen också skyddas. Samtidigt föreslås att 4 kap. 1 § andra stycket miljöbalken ändras så att bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken inte utgör hinder för anläggningar för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för klimatomställningen. Detta görs genom att sådana anläggningar undantas från kravet på särskilda skäl. Slutligen föreslås att SGU ges i uppdrag att definiera begreppet innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för klimatomställningen samt intensifiera arbetet med att peka ut riksintresseområden som innehåller fyndigheter av dessa ämnen.

Den prövning som ska göras enligt 3 och 4 kap. miljöbalken föreslås flyttas från koncessionsprövningen där den görs i dagsläget till att i stället omfattas av miljöprövningen. Koncessionsprövningen begränsas därmed till att enbart avse frågan om malmbevisning och fastställande av ensamrätt till fyndigheten. Miljöprövningen blir samtidigt mer sammanhållen och prövningsmyndigheten ges större möjligheter att pröva verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv.

Övriga förslag

Utredningen är omfattande och innehåller en rad ytterligare förslag utöver de som berörts i denna text. Bland dessa kan nämnas framtagandet av en svensk strategi för hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, uppbyggnad av ett svenskt forskningscentrum för innovationskritiska metaller och mineral samt ytterligare forskningsfrämjande insatser.

Foyens kommentar

Vi på Foyen välkomnar att initiativ tas för att förbättra förutsättningarna för företag som är intresserade av att utvinna innovationskritiska metaller och mineral i Sverige. Särskilt välkommet är utredningens förslag kring ett förenklat förfarande och bättre villkor avseende prospektering. Förslagen om att skapa bättre tillgång till information om prövningsförfarandet för företag som är intresserade av att bedriva verksamhet i Sverige är också ett positivt inslag i utredningen – inte minst för internationella investerare. Även ändringsförslagen avseende 3 och 4 kap. miljöbalken är förslag som sannolikt kommer att förbättra förutsättningarna för företag som vill bedriva prospekterings- och gruvverksamhet i Sverige. Samtidigt finns det anledning att ifrågasätta förslaget om att flytta prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken från koncessionsprövningen till miljöprövningen. Genom att senarelägga denna prövning skapas en större osäkerhet i ett senare skede av processen, vilket i sin tur riskerar att minska investeringsviljan i prospektering och gruvverksamhet.

Utredningen kommer nu att skickas ut på remiss. Med viss tillförsikt får vi sedan vänta på hur regeringen går vidare med utredningens förslag.

Liknande artiklar

Fler nyheter