Ett litet nedslag i AB 04 och en stor förhoppning om bättre standardavtal

Som troligen är bekant för de flesta arbetar Byggandets kontraktskommitté med en revidering av standardavtalen AB 04 och ABT 06. Processen med revideringen tar denna gång ett större grepp och har en hög ambitionsnivå. Det är bl.a. en reaktion på de oklarheter i standardavtalen som lett till tolkningar från Högsta domstolen de senaste åren. Det finns ett uppenbart behov från byggbranschen att återta makten över de egna avtalen. I detta sammanhang finns det anledning att lyfta upp och peka på specifika oklarheter i standardavtalen. En sådan oklarhet är vad som avses med ”fel” enligt standardavtalen.

I begreppsbestämningarna i inledningen på AB/ABT anges att fel är ”en avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt”. Eftersom det är just en definition av ett återkommande begrepp får det antas att definitionen syftar till att vara uttömmande.

Om man bortser från situationen att icke utförd del av entreprenaden utgör fel så återstår att fel föreligger om entreprenaden inte utförts kontraktsenligt. Inom kravet på kontraktsenlighet ryms dels ett krav på att utförandet ska motsvara vad som följer av kontraktet – antingen vad som framgår av beställarens handlingar i en utförandeentreprenad eller avtalad funktion i en totalentreprenad – samt dels att utförandet ska vara fackmässigt. Båda dessa krav finns i kap 2 § 1 AB/ABT.

Konstruktionen att fel förutsätter bristande kontraktsenlighet är dock utformat i första hand för den felbedömning som görs vid avlämnande av en entreprenad, dvs. vid slutbesiktning. Även första ledet i feldefinitionen – icke utfört arbete – tjänar främst ett syfte vid bedömningen vid slutbesiktning.

Men fråga uppkommer bl.a. hur definitionen förhåller sig till fel som framträder under garantitiden men som inte kan härledas till bristande kontraktsenlighet. Vi tänker oss exempelvis att entreprenören använt en typ av fönster som föreskrivits av beställaren. Låsanordningarna för fönstren slutar att fungera under garantitiden. Då är det nog få som skulle betrakta det som en avvikelse som entreprenören inte skulle stå risken för inom avtalad garanti. Det blir dock mer problematiskt att passa in situationen i felbegreppet enligt ovan eftersom ”felet” varken kan sägas bero på ett felaktigt utförande i förhållande till kontraktet eller på bristande fackmässighet.

I kommentarstexten till kap 5 § 5 AB 04 står att entreprenören står risken även för fel i av beställaren föreskrivet material och varor om felet innebär en ”avvikelse från den normala beskaffenheten” hos varan/materialet. Denna formulering är en komplettering och utvidgning av definitionen av fel i begreppsbestämningarna. Tanken är att om felet uppkommer för att beställaren gjort ett dåligt val med hänsyn till materialets applikation, dimensionering etc. – projekteringsfel – är det beställarens risk men uppkommer felet utan att det kan härledas till beställaren är det entreprenörens risk. Det faktum att man inte skrivit detta i definitionen av felbegreppet skapar dock en otydlighet. Och dessutom märkliga konsekvenser. Ta till exempel exemplet med fönstren ovan. Om det vid slutbesiktning konstateras att låsanordningarna inte fungerar, kan entreprenören protestera mot att det noteras som ett E-fel eftersom arbetet inte är utfört med avvikelse från kontraktet eller i strid med kravet på fackmässighet och då entreprenören – enligt kap 5 § 5 kommentaren – enbart står risken om varan slutar fungera under garantitiden, dvs. efter godkännande av entreprenaden.

”Men vänta nu!”, tänker du. ”Är karln galen, så resonerar väl ingen?”. Nja, säg inte det. Vad jag främst vill påpeka med detta är potentiella konsekvenser av en otydlig och ogenomtänkt text. Det finns en hel uppsjö ytterligare exempel i standardavtalen. Så länge branschen själv tolkar sina texter så uppkommer inga eller i vart fall sällan några absurda tolkningar. Men för att standardavtalen ska behålla sin legitimitet, tåla externa tolkare som domstolar och entreprenörer från andra rättsordningar samt skapa förutsägbarhet krävs en kvalitetshöjning. Vi håller tummarna för det i revideringsarbetet.

_____________________________

Per Vestman, delägare och advokat på Foyen Advokatfirma
per.vestman@foyen.se

 

Artikeln är även publicerad i Aktuella Byggen nr 3, 2017.