Analys av nya 6 kap miljöbalken och gamla 6 kap miljöbalken

Publicerat:23 november, 2017
Foyen Advokatfirmas experter återkommer här med en analys av några av de förändringar som miljöbalkens nya 6 kap. innebär. Regeringens förslag om ett nytt 6 kap. i miljöbalken antogs av riksdagen genom beslut den 25 oktober 2017. Det nya kapitlet träder i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrunden till det nya kapitlet för miljöbedömningar är bland annat Sveriges skyldighet att föra in ändringarna i det så kallade MKB-direktivet i svensk rätt. Syftet är även att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer, program, verksamheter och åtgärder. Effektiviseringen ska i sin tur leda till att öka den samlade miljöskyddseffekten samt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

I det nya 6 kap. introduceras vissa nya ord och uttryck som enligt förarbetena (prop. 2016/17:200) syftar till att tydliggöra de processer om miljöbedömning som regleras i kapitlet. Nedan görs en jämförelse mellan några av de nya begreppen mot tidigare formuleringar. Vidare redovisas den nya miljöbedömningsförordningen och övergångsbestämmelserna kort.

Strategisk respektive specifik miljöbedömning

Begreppet miljöbedömning införs i det nya 6 kap. miljöbalken, enligt förarbetena till kapitlet ska begreppet tydliggöra fokuset på processen och inte på det dokument (MKB etc.) som ska tas fram inom ramen för processen. Miljöbedömning specificeras genom strategisk miljöbedömning avseende planer och program och specifik miljöbedömning avseende åtgärder och verksamheter. Begreppet strategisk miljöbedömning har samma innebörd som miljöbedömning enligt SMB-direktivet. Ordet ”strategisk” används då miljöbedömningen som ska göras avseende planer och program är mer allmän, framåtsyftande och övergripande än den bedömning som görs avseende åtgärder och verksamheter. Enligt förarbetena ska begreppet specifik miljöbedömning användas för att på ett tydligt sätt särskilja denna typ av miljöbedömning från den strategiska då den specifika miljöbedömningen är mer konkret och förutseende. Begreppet har samma innebörd som miljökonsekvensbeskrivning i MKB-direktivet.

Skillnader avseende samrådsförfarandet för verksamheter och åtgärder

De nya begreppen i 6 kap. miljöbalken innebär bland annat skillnader i samrådsförfarandet. I nuvarande 6 kap. regleras samrådsförfarandet inför tillståndsprövning i 4 §. Historiskt har samrådsförfarandet delats upp i tidigt och utökat samråd, de begreppen togs bort år 2005. Verksamhetsutövare har med nu gällande reglering möjlighet att från början samråda med en vidare samrådskrets i fråga om verksamheter och åtgärder som enligt 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådet ska dock enligt förarbetena ibland ske etappvis.

I det nya 6 kap. ändras bestämmelserna, nu ska ett undersökningssamråd inledningsvis genomföras. Undersökningssamrådet ska behandla huruvida verksamhet eller åtgärd som omfattas av 9, 11 eller 17 kap miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Undersökningen behöver inte göras om verksamhetsutövaren anser att en betydande miljöpåverkan kan antas, om verksamheten eller åtgärden omfattas av regeringens föreskrifter om att den kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller om en tillsynsmyndighet förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.

Om verksamheten eller åtgärden sedan bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska ett avgränsningssamråd inom ramen för den specifika miljöbedömningen genomföras. För de verksamheter och åtgärder där det inte krävs någon undersökning för att bedöma om åtgärden antas medföra betydande miljöpåverkan behövs som huvudregel endast avgränsningssamråd genomföras. Avgränsningssamrådet ska genomföras inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Den som ska bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska samråda om lokalisering, omfattning och utformning samt de miljöeffekter som åtgärden eller verksamheten kan medföra.

Enligt förarbetena (prop. 2016/17:200) kan det inledande undersökningssamrådet genomföras på sådant sätt att det även uppfyller kraven på avgränsningssamrådet som ska genomföras om en specifik miljöbedömning krävs. Därför har en bestämmelse tagits in i lagtexten (se nya 6 kap. 24 §).

I förarbetena anges att uppdelningen i undersöknings- respektive avgränsningssamråd inte innebär någon ändring i antalet samråd eller när i tiden samråden ska genomföras jämfört med gällande rätt. Uppdelning syftar istället till att visa i vilken ordning samråden ska ske för att tydliggöra processen.

TIDSFRISTER

Länsstyrelsen ska även fortsättningsvis fatta beslut om en verksamhet medför betydande miljöpåverkan eller inte. Nytt är dock vilka tidsfrister som gäller, både avseende beslut och kungörelse.

Tidsfristen för länsstyrelsens beslut i fråga om miljöpåverkan ska enligt den nya miljöbedömningsförordningen (2017:966), som avser att komplettera det nya 6 kap. miljöbalken, vara 60 dagar från det att länsstyrelsen fick del av samrådsunderlaget. I tidigare förslag (Ds 2016:25) var fristen 90 dagar. Att istället bestämma tiden till 60 dagar är välkommet då det är positivt att detta delbeslut kan tas relativt snabbt för att underlätta processens fortskridande. Undantag från tidsfristen finns dock, om det är nödvändigt med hänsyn till åtgärdens art, komplexitet, lokalisering och omfattning får länsstyrelsen meddela verksamhetsutövaren om skäl till förlängningen av beslutsfristen samt när beslut kommer att fattas. Undantaget kan därmed i praktiken riskera att tidsfristen om 60 dagar inte får avsedd effekt. Läs mer om miljöbedömningsförordningen nedan.

Vid kungörelse av en MKB ska allmänheten ges en frist om minst 30 dagar att yttra sig. Enligt förarbetena anges att artikel 6.7 i MKB-direktivet nu implementeras. Enligt artikeln anges att tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten inte ska vara kortare än 30 dagar. Syftet med bestämmelsen är att säkra allmänhetens möjlighet att på ett effektivt sätt delta i tillståndsprocessen.

KOMMUNER OCH MYNDIGHETERS SAMRÅD VID ANTAGANDE AV PLAN ELLER PROGRAM

En kommun som upprättar ny plan eller program ska genomföra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen eller programmet antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genom undersökningssamråd ska bedömning göras om planen eller programmet antas medföra betydande miljöpåverkan.

Enligt det nya 6 kap. miljöbalken ska myndighet eller kommun i avgränsningssamrådet i den strategiska miljöbedömningen samråda om MKB:ns omfattning och detaljeringsgrad med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet (se nya 6 kap. 10 §).

Enligt förarbetena till det nya 6 kap. ansågs det föreligga ett behov av förändring av nu gällande bestämmelse i 6 kap. 13 § för att bättre överensstämma med MKB-direktivet. Det ska nu tydligare framgå att de som ska höras är de som kan antas bli berörda och inte endast sådana som faktiskt berörs. Det tydliggörs även att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd.

I och med det nya 6 kap. miljöbalken sker förändringar i Plan- och bygglagen. En sådan förändring gäller bland annat samrådskretsen på så vis att trots att samråd ska genomföras med de myndigheter som på grund av sitt miljöansvar kan antas bli berörda, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen (Se de nya bestämmelserna som kommer att införas i 3 kap. 9 § samt 5 kap. 11 § i Plan- och bygglagen).

Remissinstanser påtalade att samrådskretsen borde utökas till att även omfatta allmänheten och enskilda i enlighet med Esbokonventionen. Riksdagen har dock bedömt att samrådskretsens omfattning ska sträcka sig till kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter då allmänheten har andra möjligheter att yttra sig över MKB:n.

NY FÖRORDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR (2017:966)

En ny förordning, miljöbedömningsförordningen (2017:966), ersätter i och med det nya 6 kap. i miljöbalken förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (den så kallade MKB-förordningen). Miljöbedömningsförordningen träder i kraft den 1 januari 2018.

En nyhet i miljöbedömningsförordningen är att en uppräkning av verksamheter och åtgärder som inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan görs i förordningens 7§. En sådan uppräkning har inte funnits i MKB-förordningen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Enligt övergångsbestämmelserna avseende det nya 6 kap. i miljöbalken och den nya förordningen ska äldre bestämmelser gälla för planer och program som påbörjats innan 1 januari 2018 samt för de verksamheter och åtgärder där ansökan inkommit till prövningsmyndigheten innan 1 januari 2018. Beslut om icke betydande miljöpåverkan för verksamheter och åtgärder som meddelats före 1 januari 2018 är fortsatt gällande. Även samråd som genomförts innan ikraftträdandet handläggs enligt MKB-förordningen.

FÖRÄNDRINGAR I SPECIALLAGSTIGTNINGAR PÅ GRUND AV DET NYA 6 KAPITLET

Förändringarna i 6 kap. miljöbalken innebär ett antal ändringar i specialförfattningar. I Plan- och bygglagen (2010:900) sker förändringar i bestämmelser i lagens 3, 4 och 5 kap. vad gäller strategisk miljöbedömning och samrådsförfarandet (se SFS 2017:985 Lag om ändring i Plan- och bygglagen). Avseende minerallagen (1991:45) sker en förändring i 4 kap. 2 §. Istället för att en MKB ska fogas till ansökan om bearbetningskoncession ska en specifik miljöbedömning göras enligt 6 kap. miljöbalken (se SFS 2017:961 Lag om ändring i minerallagen). I lagen om byggande av järnväg (1995:1649) sker bland annat en förändring i lagens 2 kap. avseende de bestämmelser som ställer krav på miljökonsekvensbeskrivningen och samrådsförfarandet (se SFS 2017:963 Lag om ändring i lagen om byggande av järnväg). I ellagen (1997:857) sker ändringar i 2 kap. avseende nätkoncession m.m. för att stämma överens med det nya 6 kap. miljöbalken (se SFS 2017:1033 Lag om ändring i ellagen).

Sammanfattande reflektioner

Det nya 6 kap. miljöbalken innehåller flera nya begrepp med syfte att förtydliga vilka krav som ställs och vilka bedömningar som ska göras i olika miljöbedömningsprocesser vilket är positivt. I praktiken kommer dock förändringarna inte leda till några större skillnader, bland annat då det i den nya förordningen införts nya bestämmelser som innan framgick av förordningens bilagor och då förändringarna i 6 kap. miljöbalken till största del syftar till att förtydliga vad som redan utgjort gällande rätt.

 

Har Du frågor om samråd, MKB och miljöprövningar, kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se                                                                                                           

Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma
caterina.carreman@foyen.se